Jag säger då det ibland är det bara för nice för att vara sant. Har åter igen haft en mycket härlig helg. Det börjar redan på fredagen med att jag börjar ragga folk för att hänga med till Skeppsbron senare på kvällen för att dra och se The Kristet Utseende. Men det går lite illa men jag ska ändå dra hem till syrran och hennes kille för han och ja ska gå hem till Peter för att få lite försmak på låtar osv. som han håller på att spela in. Det är alltid lika kul att träffa denne mycket specielle 52-åring. Även fast att han sysslar med musik som jag inte är så förtjust i (dansband) så kan han mer än väl sjunga i alla fall. Det snackas friskt och beröm utdelas. Efter detta är det dags att bege sig till David i förhoppningar att han ska med till Skeppsbron men så blev det inte. Robban (syrrans kille) följer med i alla fall för att ta en öl sedan är han tvungen att dra hem. Väl efter det börjar jag känna mig rätt dragen. Sitter och håller på att somna.. Vad nu? Ska jag behöva gå hem? Nu när man lyckats komma in gratis. Kommer på min ända räddning vilken blir att hålla sig på dansgolvet tills det blir dags för TKU. Smart drag för jag vart piggare. Väl 0.30 ungefär är det då dags för Kristet att spela och jag befinnandes längst fram och rätt packad vilket blev en bra combo. Fick Elvis bredvid mig som frontpolare. Man fick höra klassiker som Moffe-greven, Kairos fjollor, Transylvanska transar, Excalibur och Quinna. Spelningen var överlag bättre än för två år sedan då jag blev besviken på det mesta så vart mer än nöjd nu när det vart så lyckat. Det lektes friskt med toaborstar, dricka ur öl från Pastor Fahlberg och tog i hand med samtliga medlemmar i bandet efter konserten. Satte ner ett tappat toaborste handtag i ölflaskan och stod och viftade lite med. Det var ganska kul att en person trodde det var något specialdricka som han försökte dricka ur några gånger haha.


Peter har dukat


Pastor Fahlberg

Lördagen bjöd på roadtrip med delar av familjen Rundström. Först landade vi i Malmköping för att gå runt och kolla på Malma-marknan. Alltid kul att se en massa folk gå runt och se förvirrade ut. Inköp av munkar, pannbiffsmörgås och kaffe samt filmen Super Sheriffen slår till med Bud Spencer och Berzerk mangan vol.5. Jag skulle seriöst kunna tänka mig att bli kriminalare p.g.a. munkarna. Tror deras mordfallslösarintelligens sitter i dem. Efter Malman blev det att åka till smultronstället i Söderköping för att testa någon special glass. Köpte en som innehöll  en munk så klart plus en del chokladglass eller Lionglass som det hette och grädde och lite annat. Det var för mycket men ändå intressant att testa. Det var kul att se lite av Söderköping också för en gångs skull. Väl tillbaka i Nyköping vid 19.00 tiden görs en halvtimmes paus och vi beger oss för att käka filébuffé men det var absolut inget märkvärdigt tycker jag. Då var det som ingick i salladen betydligt bättre. Kvällen avslutas med mycket trevligt sällskap på Rockbaren. Det hela var en helt förträfflig helg. Fick dessutom in min gamla Mountainbike idag och det är inte fy skam att ha en cykel igen.


Glassarna. Min Rock´n´Roll med munken

Jag kom, jag såg, jag segrade!

Och vad skulle jag nu skriva? Jo att attentat människor som dödar oskyldiga osv. är osmartare än den osmartastes osmarte kompis. De fattar inte att det blir en martyr effekt av sådant här. Den sidan som råkar illa ut får fler anhängare osv.. I detta fall är ju det ingen dålig sak. Men inget gott får man ju ut utav en sådan här tragisk grej. Vart den än är. Det skulle egentligen vara intressant att veta exakt hur han satt där och tänkte till: “Öhhh ha ha nu jävlar. Efter detta kommer folk att älska mig mer haha öööh!””Ingen är bättre än mig öööh”. Dessutom att utföra det mot oskyldiga obeväpnade unga ja väldigt modigt hörru.  Själv fattar jag inte hur tänket i världen går till överhuvudtaget. Om målet nu är en bra värld, ja då borde ju alla villa varandra väl. Men så verkar det ju inte va. Jag hävdar fortfarande att bovarna är pengarna och girigheten och dem ska vi komma åt på rätt sätt med debatt och avslöjanden och logiskt tänkande.
Ring dina vänner det är det viktigaste vi har här i samhället. Alla borde få känna att dem får vara med och det ända från början av sina liv och vidare i resten av dem. Då kan världen också bli bättre.

Vad ska man säga när sådana knäppa saker händer gång på gång? Vad ska man säga då allt upprepas år efter år? Skolmassakers i USA, Europa och nu också i Norden. Alla skriver säkert om detta men jag bryr mig inte och skriver om det ändå. Jo jag bryr mig om dem som råkar ut för det men inte om att det skrivs om det i massor. För det känns som om jag vill skriva om detta. Det är för hemskt för att undgå och det handlar om så otroligt mycket. Det handlar om en värld som är under all kritik. En värld som kanske inte går att läka för det innehåller så mycket skit som gör att sådana här saker och andra sjuka grejer kan hända om och om igen. Dessvärre vill vi både öppna och stänga våran värld på samma gång. Jag säger vi borde enbart öppna den för att bara satsa på oss alla människor oavsett pengar och värde. Men det är alltid när sådant här händer som den rika och styrande massan vill stänga allt vilket innefattar med hårdbevakning överallt för att spåra allt de påstår är ont för det är då man kommer åt sådana här saker. Jag förstår vad de menar. De gör det enkelt och mindre kostsamt eftersom dem inte kan offra så mycket av dem pengar de sitter på. Här återkommer jag åter till ett av vår världs absolut största problem. Pengar och orättvisor. De hör delvis ihop och de kan också användas isär. Jag menar att det inte är konstigt egentligen att sådant här uppstår då det fattas pengar överallt och det inte är rättvist överallt så folk överallt kan få det bättre och bättre hjälp kan ges som vård t.ex. så man upptäcker om folk mår dåligt så att sådant här inte kan ske. Folk blir sjuka av att samhället blir sjukare hela tiden. Det fattas pengar här och det fattas pengar där. Konstiga lagar bestäms istället för att anpassa samhället för den lilla rika massan. Miljö och samhälle blir sämre. Girigheten och samhällsklyftorna blir större. Dessutom så smittar girigheten neråt i samhället för ingen vill ju ligga på botten. Så man blir sjukare och lurar varandra i det mindre skiktet på pengar. Fortsätter det så här hela tiden så är vi där inom 100 till 200 år med totalanarki i samhällsbotten och små-stora samhällen där de få som styr världen och de som roffat åt sig mest pengar bor i. Där kan de också hålla oss utanför allt. Skydda sig från giftet.
Så vill ni ändå försöka rädda världen vilket jag hoppas att ni vill. Till er onödigt rika vill jag bara säga: “Börja använd pengarna där dem behövs och börja dela med er. Sluta tävla i ekonomi och börja kämpa för ett rättvisare samhälle där alla hjälper och bryr sig om varandra” Jag vet att jag låter som en jävla hippie. Men VAD FÄÄÄN? Någon måste ju. Jag kan tjata hur mycket som helst om sådant här men det verkar inte vara någon som lyssnar. Det är inte bara jag som tjatar men ändå så lyssnar inte dem som måste. Ja ja skyll er själva när era avkommor sitter där sen i sin ensamhet och ruttnar. Jag tror i alla fall på en bättre värld men jag ser den inte på grund av sådana som er. Jag kommer fortsätta tjata. För jag är det där återkommande infekterade såret på er rygg som ni sedan köper giftigtbesprutningsmedel mot.


R.I.P. all that died in the massacre in Norway and everyone else who dies in a wrong way!!




det är så här irriterande det infekterade såret kommer att va.

Det vart en väldigt härlig kväll fylld med kontraster och en massa saker. Fredagen inläddes med pizza. Tog en klassiker och min favorit från Opera nämligen en mexicana med extra allt plus vitlökssås. Där efter tog man sig hem till ett gammalt dagbarn till mor för att förfesta. Det var en relativt ny arbetskollega som kallas Sebbe, Anton och jag till en början. Sedan anslöt en person till och efter ett tag kom Antons tjej och två andra tjejer. Jag var för trött för utgång sen men tog mig hem till David i en drygtimme och snackade lite. Fick höra om den vidriga massakern i Norge och spottade ut mig lite kvädelser över samhället och världen vi lever i.
Lördagen blev en annan historia. Ner på stan för att handla fyra ytterligare öl att ha. Skulle ju eventuellt till Irem och Annika för att dricka öl och ha allmänt trevligt. Det hela blev av och vi hade sällskap av konstnären peter Dewoon hela kvällen. Gick en sväng och käkade på OT. Testade deras lasagne och den var inte alls dumm. Mycket snack blev det om allt mellan himmel och gjord. Sen vid ett tiden på natten hörde Elenor av sig och ville ha sovplats och det är klart man ställer upp med det för en så trevlig person som hon.
Idag så drog Elinor väldigt tidig och det var väldigt tråkigt men ja eftersom jag skulle städa så kunde jag ju komma igång med det tidigare. Det finns inget ont som inte har något gott med sig som man kan säga. Får ganska snart efter hon dragit sms om att min syster nu har fått en liten tjej. En Tilde. Bra namn. När städandet var klart drog jag iväg och sprang och sedan firade jag hela helgen och morfar grejen och att jag hittade min cykelnyckel med att äta Calemares med ris.
Sammanfattningsvis en mycket bra helg. Kommer snart tätare med inlägg igen. Det blir bara konstigt ibland.

Helgen kändes fan seg efter första arbetsveckan efter semestern. Vet inte vad det är men känt mig rätt matt i några dagar nu och särskilt nu i helgen. I alla fall till på mitt på dagen och på kvällarna. Det kan ha att göra att jag inte vilat ett dugg under semestern men det kan också ha att göra med att jag bytt allergi medicin även fast den innehåller exakt samma substans som den förra. Eller så är det så att jag inte bör äta medicinen nu då det inte är så mycket pollen i luften nu och jag tagit den ett tag så blir jag då matt utav medicinen. Svårt att veta vad det är ibland.
Vad händer annars då. Jo har lyckats att lättare hålla mig till mitt hobbyschema igen nu när jobbet startat. Det känns skönt för det har ju varit rätt lätt att man bara gjort vad man känner för under semestern. Har börjat följa en videoblogg av en snubbe som kallar sig Linkara. På hans inlägg som heter Atop the 4th wall så kollar han igenom en massa dåliga serietidningar och det är ju mer än kul ibland. Att läsa igenom boken Stalin - den röde tsaren och hans hov tycks ta tid men det är trots det en väldigt intressant bok så det rekommenderas mer än bara lite lätt. Gitarr spelandet har tagit fart igen så kommer förhoppningsvis få en massa inövade låtar så väl egna som andras. Spelar ett spel på X-box 360 som heter The Ultimate Allience där man kan spela som många av Marvels superhjältar och de är uppbyggt lite som Diablo-rollspelen. Skrivandet går lite sådär ibland men med rätt go ska det nog inte vara några problem att hålla uppe och filmtittandet och musik lyssnandet är så väl sporadiskt som ofta.
Igår var man och drack lite bärs och sprit med syrrans kille och australiensaren Dan samtidigt som man kollade på lag VM-finalen i speedway. Det gick så där men vi slog Danmark i alla fall. Det är kul när man sitta och prata med personer från andra länder och de förstår ens skämt och det också visar sig att man tycker rätt lika om mycket. Mycket kul. Nej nu ska erövra världen. Ta ta.

Efter att Machete Cortez (Danny Trejo) dragit sig tillbaka för att nästan blivit dödad av en allt mer korrumperad polis i  Mexico, då han var den ända som inte gick att köpa, så letar han ströjobb i en stad i Texas. Men en kvinnlig immigrationspolis vid namn Sartana (Jessica Alba) är alla illegala immigranter på spåren trots att hon själv är av samma ursprung. Jobben går att hitta i slumkvarteren och här har Luz (Michelle Rodriguez) en billig matvagn med tacos och dylikt. Luz ryktas vara den mytomspunne Shé som är ledare för nätverket som hjälper mexikanska immigranter och detta är egentligen polisen Sartanas huvudmål. Samtidigt har senatorn John MacLaughlin ( Robert de Niro) en oerhört fascistisk valkampanj för att bli guvernör över Texas och då vill han sätta upp ett elstängsel så att ingen kan ta sig över gränsen till Mexico. Men det går inte så bra och av slumpen väljs Machete ut av Johns rådgivare Michael Booth (Jeff Fahey) för att skjuta senatorn men det hela är en set-up bara för att ge senatorn mer väljare. Men nu har de jävlats med fel snubbe och leder spåren verkligen till något förflutet?
Tror faktiskt att jag gillade den här filmen redan från starten och sedan fortsatte det så. En grov mexikan med en stor machete som vapen istället för eldvapen för att kämpa för det som är bra. Det kan väll inte gå fel? Regisserad av Ethan Maniquis och Robert Rodriguez är denna exploatationfilm utvecklad som idé från en trailer ur Quentin Tarantino filmen Planet Terror. Mycket action och mycket absurd humor inblandad i scenerna men ändå med ett bra budskap och en bra handling. Hur kan det gå fel? Även fast våldet kan vara överdrivet rätt ofta så gör det på något vis det hela roligare också. Ta grästrimmer vapnet t.ex. eller knivpiskan. Eller varför inte flykten med tarmrepshoppet som gör det hela väldigt sjukt men samtidigt kan man inte låta bli att tänka: “Ja ha ja” och le lite. Pastorn med hagelbössor är ju också en fin idé. Att samtidigt få en bra story, cool action, intressant humor (fast med en del moraliska aspekter ibland), snygga latinamerikanska tjejer (särskilt Jessica Alba och Michelle Rodriguez) och samtliga bjuder på över godkänd skådespeleri och det gör även männen. Inte ens Steven Seagal blir stel i sin roll som skurk. Det är bara kroppen som verkar lite små stel för i övrigt lyckas han även bjuda på en del humor. Vet inte men det kanske är serienörden i mig som får mig att gilla denna film så mycket. Det är ju så mycket glimten i ögat i denna film också och det höjer den. Det visar också att den är gjord av fans. Den får i betyg klara: 4/5

Anders (Jonas Karlsson) är arbetslös familjefar som inget hellre vill än att kunna försörja sin familj. Det Anders brinner lika mycket för som sin familj är gemenskapen man får i att spela fotboll oavsett hur det går. Men denna säsong går inge bra för Stenfors och laget riskerar att åka ur. Dessutom är det ont om spelare och pressen från hans far, som är klubbens ordförande, att hålla kvar det en gång så stolta Stenfors blir allt större.. Där utav känner Anders flickvän och sambo Åsa (Anja Lundkvist) att hon och deras dotter Sara (Maria Hazell) kommer i andra hand då laget ska ta så stor plats i Anders prioriteringar. Som om det spända läget inte vore nog så sätts det verkligen på prov då kommunalrådet Kent (Göran Ragnerstam), som också är spelare i laget, lyckats fixa ett nyförvärv i det före detta Liverpool proffset Duncan Miller (Brendan Coyle). För när klubben samtidigt ser en chans att kunna klara sig kvar i div. 6 så tär det på familjen då det visar sig att Duncan också ska bo hemma hos Anders familj. Hur ska det nu gå för alla och är Duncans största prioritet fotbollen?
Måste medge att jag inte alls ser mycket svensk film. Varför? Ja jag tror det hade med att jag tyckte det kom alldeles för många svenska filmer som liknade varandra. Dessutom inbillade jag mig nog att de skulle vara betydligt mycket sämre än utländska så jag brydde mig helt enkelt inte. Kanske ett misstag då man hamnat efter på den fronten? Men nog om detta.
Tycker att familjedramat i denna film funkar utmärkt men det jag gillar mest är de olika påfrestningarna kamraterna har i de olika lägena då fotbollsspelare tillkommer och går. Då de först inte behandlas som en i laget men när det väl kommer till kritan så är de ändå en av dem. Det har filmen fångat mycket bra och historien om Duncan är det inget fel på heller. Kan mycket väl tänka mig att det kan bli som för han om det blivit fel efter karriären. Miljön är också bra med klassisk liten svensk ort och en bygdstolthet i ett fotbollslag som härjar i div. 6 vilket väldigt många kan relatera till. Ändå är det nått som gnager mig. Vet inte om jag kan ta på vad det är. Det kanske är för att det är svensk film och det är på något sätt lite futtigt eller hur man ska uttrycka det? För skådisarna är det ju inget fel på. Jonas Karlsson är bra och min favorit Göran Ragnerstam är ju klockren som stöttande och mutande kommunalråd. Filmen är också bra känslosam osv. och har karaktär. Relationerna och vad vänskap handlar om är också en av filmens största knutpunkter. Då jag inte mer kan komma på vad det är som gnager mig så nöjer jag mig med detta och sätter betyget: 3,5/5

Denna dag väljer jag att gå upp halv sju för att få lite morgon hemma också. Det vill man ju ha. Är spänd inför dagen det ska bli kul men är skapligt trött också så känner mig samtidigt lite konstig. Tror att det är precis alla semesterns äventyr som börjar kännas av på allvar. Tur att detta evenemang är i Stockholm så man slipper åka så långt. Tror att om det hade varit jätte långt till detta så kanske min kropp inte hade pallat med men man vet ju aldrig? Kommer iväg strax efter klockan tio och när jag väl anlänt till Gullmarsplan, som inte alls ligger långt från festival området, väljer jag att käka på Bamses Pizza & Kebab. Namnet får mig utsökt att tänka på Hassans radiosketch med Bamsegrill. Ibland är det för roligt. Efter pizzan (skinka, champinjoner, räkor) begär man sig den korta biten till själva området.
Kön är lång till entrén och tar cirka 45 minuter. Väl inne spanar man in slutet på Seventribes spelning och dem verkar vara väldigt på gång och ha kul. Gillar snubben som har hästhuvud på scen och springer runt med nått sorts bälteskoppel. Om jag inte minns fel så kommer detta band från Västerås och jag hade gärna sätt mer av dem. De var litegrand som en sämre version av Slipknot.
Efter Seventribe bestämmer jag mig för att jag ska ta och kolla in Dead By April vilket visar sig vara ett stort misstag. Denna smörja som Linkin Park är störst i världen på tål jag inte bara. Fast i och för sig det finns en del skillnader mellan dessa band också. Linkin använder ju sig aldrig av skrik sång emellanåt som Dead By April. I alla fall så drar jag efter fyra låtar. Jag pallar inte med pojkens smörsång. Det låter ju bara som om det är mest synd om honom i hela världen exakt hela tiden dessutom tycker jag inte att det passar in i musiken. Nej detta var allt för pretentiöst för mig. Ett band som likt Sabaton har blivit allt för stor i min mening.
Istället blir det till att invänta Kvelertak. De bjuder på en mycket bra blandning och lyckas med att förmedla låtarna bra från skiva. Denna blandning av rock, hardcore och blackmetal borde betydligt fler kunna ta till sig. Dessvärre är spelningen alldeles för kort och dessvärre är de bands spelningar som spelar först på denna festival för mycket tidsbegränsade. Hoppas att Kvelertak kommer med en ny skiva snart.
Efter detta så blir det att inta en hamburgare har nämligen gått och blivit hungrig igen vilket är rätt konstigt men ja det var ju ändå några timmar sedan jag åt. Går in och väljer att sitta inne på Söderstadion och käka den medans Graveyard spelar. Eftersom jag redan sätt dem som förband till Iron Maiden så nöjer jag mig helt enkelt med att glo på det från läktaren. Blev betydligt mer spännande att kolla in Mastodon. Jag har ingen som helst relation till detta band. Vet bara att många pratat om dem och hypat dem innan. Nu så här efteråt ska jag definitivt kolla in detta band mer. De hade mycket intressanta låtstrukturer och uppbyggnader samtidigt som det var hårt. Så definitivt ett måste att kolla in mer utav. Gillar att ena sångaren visslade en del i en låt.
Dags då för Arch Enemy som jag egentligen inte är så imponerad utav. Jag är imponerad av Angela Gossow som är en stark kvinna så man blir nästan rörd när man ser och hör henne stå och growla och skrika om vart annat. Der är definitivt ingen oaow-spelning men ändå helt ok. Känns som om ljudet på denna spelning var sämst under hela Sonisphere. Efter detta blir jag pratandes med ett par i 40-års åldern om allt möjligt men bl.a. om att vi alla är där mest för Slipknot och att om det skulle varit omvänd ordning och In Flames skulle spela sist så skulle jag gå utan att se dem. De båda verkade gilla Korn också vad det fram gick. Då jag seriöst sa att jag tyckte Twist är en av deras få bra låtar så vart de lite häpna men dem tog det bra. Ha ha ha.
In Flames då do. Ja vad ska jag säga egentligen? De gör faktiskt en bra spelning men för en person som slutat få en relation till bandet efter Reroute to remain då jag tycker de blev för mjäkiga och utvecklats i fel riktning. Anders Friden verkar ha kul och är en rätt rolig frontfilur. Intressant att se att det finns så många som tycker att In Flames verkligen är bra nuförtiden. Mest irriterande var dock att jag hade en 2,05 person framför mig som var väldigt bredaxlad och han lyfte upp sin 1,60 tjej flera gånger och då stod han lutandes mot en nästan i princip. Fast egentligen gör det ju inget men ändå. Tycker det var mest intressant att han var hela 45 centimeter längre än sin flickvän. Alltså det är nästan en halvmeter så ja det ser ju bara för kul ut.
Slipknot tillägnar hela den turnén dem är på till minne av bortkomne basisten Paul Gray (framställd Overall och Bas plus mask på en hållare på scen bredvid trumsättet) vilket gör att man blir rörd. Må du Vila i frid. De entrar scenen i sitt original overallställ som dem hade i början av sin karriär och det är faktiskt mycket coolt och med tanke på att en del av dem använder original maskerna också så blir det ännu häftigare. Inledningen av konserten är oerhört bra. Först kommer medlemmarna in en och en och sedan kör de av de tre första låtarna från den självbetitlade skivan (SIC), Eyeless och Wait and Bleed. Det sjungs frejdigt hela tiden och både taggningen av band och publik är enorm. Många härliga låtar kör igenom och det sjungs med i princip alla. Man bjuds på bl.a. the Heretic Anthem, Psychosocial, Left Behind, Disaterpieces och Liberate. Jag gillar att dem spelade Purity samt  Only One som är två personliga favoriter. Fast dem genererade minst sång och gissar att det inte är så många som har hört just Purity. “Jump the fuck up-grejen” är alltid en härlig grej dem kör med där dem tvingar alla att hoppa upp från golvet under låten Spit It Out. Efter inropningen så avslutar dem med People=Shit och Surfacing vilket är en snor bra avslutning. Någonstans under konserten blir jag rörd för jag kommer ihåg vad det betydde för mig att jag började lyssna på dem 1999 och vad det ledde till. Konstaterar att Slipkont är helt klart det bästa på hela festivalen och jag tror att det är den absolut bästa spelningen som jag sätt med dem. Jag är mer än nöjd. Det var Corey med för han utnämnde den som en av dem bästa på hela turnén och Stockholm som en av sina favoritställen. Det säger en del.

Come playing dead I´m SIC!!


Seventribe


Dead by April (Blä o blä o blä o blä)


Kvelertak


Mastodon


Angela Gossow (Arch Enemy) Förbannade sol!


In Flames (gillar fan deras bilder i tifot)


Slipknot (klart bäst)

Bestämmer mig denna dag för att gå upp vid 5:00. Tycker det är en bra tid för vill ju ändå komma till Göteborg skapligt för det är ju ändå lite väl störigt med trafiken mitt på dagen i en storstad. Kommer iväg 6.30 med kaffetermosen laddad. Tar bara en rast på ned resan denna gång och det blir vid mitt kära Braehus och konstaterar än en gång att det måste vara en av Sveriges fräschaste rastplatser. Här blir det till att tanka också. Vart tvungen att lämna in körkortet medans jag tankade då de råkat ut för många smitare tidigare så för att få tanka så har dem gjort denna lösning på problemet. Det känns ändå rätt dumt att lämna in det bara så där. Man far vidare och är framme vid samma parkering i Göteborg som senast vid 10.15 alltså bara en halvtimme senare än i fredags. Det känns verkligen som en stabil parkering att använda numera och ställer man den på just det stället jag gjort de senaste gångerna så är bilen relativt fri ifrån solstrålar och det är ju icke fy skam i den varma sommaren.
Börjar åter igen med en fika på det kära Cappuccino. Rätt dyrt är det men ja att fika är ju inte billigt någonstans numera. Det är i alla fall väldigt sällsynt att det är det. Efter detta begär jag mig åter längs Avenyn för det är rätt trevligt att gå där då det är mycket folk i rörelse. Köpte aftonbladet och en mjukglass men han som fixade den måste varit i princip sämst på det då han lagt glassen askonstigt och inte alls fick den att vara hel i det klassiska mjukglassmönstret. Den läckte dessutom i botten. Ger mig in en av många bokaffärer i denna stad samtidigt som jag blir sms:andes med David L om troll och sagors jämförelser. Väljer här efter att gå längs med åvattnet utåt mot hamnen men inte allt för långt men en bra bit i alla fall. Över det området jag gick ligger flera parker och jag väljer att sitta och läsa i aftonbladet en stund eller ja det blir mest bläddrande då det blåser en hel del. Efter detta väljer jag att gå över en bro så jag kommer på rätt sida igen där allt jag känner till i denna stad finns. Får ett minne från 1994 då parkeringen som finns på denna sida är mer än bekant och vill minnas att vi stod på den när vi semestrade här då och stod på den när vi skulle till Feskekörka. Det blir att gå ner på gatan där Rock House ligger men väljer bara att vara inne där en jätte liten stund. Går sedan till Akademibokhandeln som ligger i ena hörnet av samma byggnad som Cappuccino ligger i. Detta verkar vara den bokaffär som har mest och vettigast utbud plus att det finns ett Waynescoffe i den men någon kaffe intar jag inte. Blir att dra till Nordstadsgallerian för att inta en kycklingspasta med Mozzarellaost på. Efter detta besöker jag ännu en bokaffär. Denna gång Bokia i just Nordstadsgallerian. När det är klart sätter jag mig nere i hamnen vid operan för att invänta The Big 4 läsandes i aftonbladet.
När jag väl har kommit fram till konsert området är det fortfarande lite kö för de hade nog inte börjat med insläppet ännu men det gjorde dem i princip när jag kom dit. En folkbärs och två vatten intas sedan går jag fram och ställer mig kanske uppskattat fem till sex meter längre fram än på Iron Maiden vilket resulterar till en mycket bra plats. Först ut är Anthrax som verkar ha mycket kul på scen och de är precis lika bra jag minns att dem var förra året på Sonisphere. Indian är ju alltid en publikfavorit. De gör en mycket bra spelning.
Där efter är det Megadeths tur som bjuder på evenemangets tråkigaste framförande även fast dem har bra låtar så märks det fan inte. Peace sells…but who´s bying väcker nog flest i publiken i alla fall. Fattar inte vad det är med dem. Dem är nog sura för att det hela är Metallicas stora show men jag menar i och med detta får ju flera chansen att upptäcka Megadeth eftersom det är väldigt vanligt att Metallica är en inkörsport för många till hårdrocken. Vad är det egentligen med Dave Mustaine förresten? Man hör ju knappt vad han sjunger. Nästan som om han mumlar eller sjunger i baktakt. Konstigt låter det i alla fall.
Här näst kommer Slayer och här ökar publikstödet en aningen. Eftersom jag också successivt har flyttat fram lite efter varje band så har jag nu hamnat väldigt trångt och det blir lite jobbigt i värmen med min skinnjacka på mig och allt kan man lista ut att jag svettas en hel del. Fast man är ju hård så man härdar ju ut så klart. Men som man bäddar får man ligga finns det ju ett bra uttryck som heter. Slayer är bra live men ändå ganska tråkiga på något vis. Bara står ganska stilla och spelar av sina låtar. Araya har ju nackskada och kan ju inte headbanga och Kerry King står ju bara och posar. De börjar överraskande med God hate us all men det funkar. Vi får också höra låtar som Reign in Blood och South of Heaven. Det sjukaste är när dem i princip lägger ihop tre låtar utan att man knappt märker att dem bytit. Man får några aha-upplevelser så att säga. De verkar också lite sura över att det hela är Metallicas show men jag tycker inte det är konstigt att dem ska spela sist. De är ju trots allt det största bandet.
Då dags för Metallica då som börjar med Hit the Lights och sedan får vi höra en hel del tidiga låtar. Publik stödet är enormt och det sjungs frejdigt med i alla låtar. James uppmanar publiken att hålla uppe med sjungandet och ljudet då han anklagar den för att vara nästan för högljudd. Vid slutet av Memory Remains vill publiken nästan inte sluta sjunga. Övriga låtar man får höra är bl.a. Seek and Destroy, Ride the Lightning, One, For who the bell tolls (min absoluta favorit), Blackened, Master of Puppets, The Call of Ktulu (fattar inte varför dem envisas med att spela den men det ska väll fungera som någon sorts paus) och Damage Inc.. Tycker det är väldigt kul att dem spelar så många tidiga låtar men dem gör väll det just pga att det just är The Big 4 turnén. De gör också ett nummer ihop med Anthrax och Megadeth då Am´I Evil avhandlas. Konserten är 2,15timmar lång ungefär och avslutas med det traditionella bollbombningen under en låt. Jag är mycket nöjd då detta är en av de bästa konserter jag sätt. Denna dag kunde dem spelat en låt till hela tiden för det hade fan inte gjort ett dugg.
Hemresan börjar 45 minuter senare än i fredags men denna dag känner jag mig betydligt piggare. Dock försenas jag av trafik stop i drygt 25 minuter pga av vägdelning. Två raster görs. En strax innan Jönköping och en i Ödeshög för korv och kaffe (en rast klassiker). Är väl hemma 4.40 vilket är 25 minuter senare än i fredags och det känns skönt att koppla av till en öl.

Welcome home (Sanitarium)! (spelades också för er som vill veta eller inte bryr er haha.


Anthrax


Megadeth


Slayer


Metallica


Metalliva with fire!!


The Big 3??? Surar Slayer?

Vad ska man egentligen säga? Börjar bli mer och mer imponerad av detta band. Sättet de fångar publiken på och den stora skara fans dem har som får alla att sjunga med. Det är långt ifrån ett av mina favorit band men efter att nu ha sätt dem två gånger börjar jag mer och mer bli intresserad av fenomenet Iron Maiden. Men vi ska inte ta händelserna i förväg. Vi går nu istället till början av dagen.
Man vaknar tidigt 4.15 för jag och min bror har bestämt att vi ska åka tidigt för att få en heldag i Göteborg samtidigt som vi ska avsluta det hela med att se just Iron Maiden så klart. Kommer iväg ungefär kvart i sex då vi sagt halv sex först var väll det ändå ganska ok. Anländer ändå i Götet strax innan klockan tio så det får väll anses vara helt ok. Precis innan allt öppnar. Har dessutom hittat en parkering som man får vara relativt ensam om att utnyttja vilket känns oerhört bra med tanke på att det är en storstad och det där med parkeringar kan ju vara lite si och så. Dessutom kostar den bara 150kr dygnet och det är betydligt billigare än för några år sedan då vi såg AC/DC och pröjsade nästan 400 spänn fast då stod vi nog det närmaste arenan man kan komma skulle jag tro.
Vi tar oss med raska steg fram mot caféet Cappuccino som har blivit lite av ett favoritställe då man fikat där uppemot fem gånger nu. Det ligger strax innan Avenyn om man kommer gående från norr. Här avhandlas en salami och brieost smörgås, en chokladboll och så kaffe förstås. Sedan går man upp och ner för själva Avenyn och konstaterar att det inte är något speciellt men en hel del restauranger finns det allt som man någon gång gärna skulle vilja testa. Efter det går vi runt och kollar lite affärer och besöker bland annat Rock House och här inhandlas Abhinandas The Rumble som jag velat få tag på hur länge som helst. Bror köpte Amon Amarths senaste Sultur Rising. Jag såg också skivor med ett band som heter The Chuck Norris Experiment och dem ska jag mer än gärna kolla upp igen. Klockrent namn ju. Efter detta blir det att börja leta matställe. Det blir tillslut ett taco och pizza buffé ställe i Nordstadsgallerian. Mon tro att man blev mätt och det med råge. Efter det matkoma i någon timme. Sedan strosa lite till och sedan dags att röra sig mot Ullevi.
När vi väl har kommit fram till entrén är det inte någon kö alls eftersom vi kom en halvtimme efter att insläppet började och då det är många som väljer att gå in senare så är det inte så konstigt. Men det känns rätt lustigt ändå. Det sjukaste av allt är ju att den första vi börjar prata med när vi kommit in är från Nypan han också och kallas Chrille. Världen är liten. Ställer oss för att invänta förbanden och till döma av den flummiga loggan som är framhängd (om det ens ska klassas som en logga är oklart) så gissar jag att det är Graveyard som står på menyn. Det visar sig vara rätt och de låter väll rätt ok i ett sådant här stort sammanhang. Kan väll känns en del malplacerade också då jag tycker deras 70-tals rock lämpar sig mer till mindre ställen att spela på. Tror dem är bättre på skiva än på en sådan här stor scen. Nu slipper jag också ha ångest över att jag inte såg dem på Metaltown.
Förband nummer två är Sabaton och ärligt talat så torde det vara ett av det här landets absolut överskattade band. Kan inte för denna värld begripa att denna relativt simpla heavy metal dem spelar fått så många fans. Jag blir hur stum som helst av hur många det är som faktiskt kan deras texter. Dessutom av det jag har hört av framförandet plus på skiva så är det inget låtmaterial som sätter sig. Det är för lamt och tanigt. Att sångaren sedan ser oerhört larvig ut i sina militärbrallor samt tuppkam och solglasögon och den där vad det nu ska vara….? Muskelbrynja? Nej fan sjukt dåligt är det. Men dem verkade ha kul i alla fall.
Så väl dags för Järnjungfrun då. Det blir drag på en gång då två låtar från nya skivan avhandlas och de funkar helt ok och publiken är med på noterna och sjunger med så det står härliga till. Iron Maiden blandar sedan friskt från hela katalogen i princip och klassiker som Blood Brothers, The Number of the Beast och Fear of the Dark låter fräschare än på länge. Vid ett tillfälle vill inte publiken sluta jubla så det pågår i ungefär uppskattat 6 minuter och Bruce blir rörd. Bruce gör ett skönt nummer till The Trooper och sedan är det alltid kul att se de olika versionerna av Eddie. Dels nån vandrande rymdvariant och sedan ett gigantiskt huvud som tittar fram i mitten utav scenen. Tycker det var betydligt mer drag på denna spelning än den förra året på Sonisphere men det hade nog med publiktrycket här att göra. Ändå så var det ju inte dåligt drag på den heller eftersom det var den som fick mig att vilja se dem igen. Efter en nästan två timmars lång konsert så konstaterar jag än en gång att detta är ett av världens bästa liveband. Kan inte låta bli att fascineras över dem. Hur dem orkar osv.. Man kan mer än nöjd åka hem efter detta och ladda för nästa drabbning två dagar senare.

Is it me you fear in the dark?


Bror


Moi


Lite folk


Iron Maiden


Iron Maiden


Rymdhuvud Eddie!!