Sonisphere STHLM Globearenas 9:e 2011
Denna dag väljer jag att gå upp halv sju för att få lite morgon hemma också. Det vill man ju ha. Är spänd inför dagen det ska bli kul men är skapligt trött också så känner mig samtidigt lite konstig. Tror att det är precis alla semesterns äventyr som börjar kännas av på allvar. Tur att detta evenemang är i Stockholm så man slipper åka så långt. Tror att om det hade varit jätte långt till detta så kanske min kropp inte hade pallat med men man vet ju aldrig? Kommer iväg strax efter klockan tio och när jag väl anlänt till Gullmarsplan, som inte alls ligger långt från festival området, väljer jag att käka på Bamses Pizza & Kebab. Namnet får mig utsökt att tänka på Hassans radiosketch med Bamsegrill. Ibland är det för roligt. Efter pizzan (skinka, champinjoner, räkor) begär man sig den korta biten till själva området.
Kön är lång till entrén och tar cirka 45 minuter. Väl inne spanar man in slutet på Seventribes spelning och dem verkar vara väldigt på gång och ha kul. Gillar snubben som har hästhuvud på scen och springer runt med nått sorts bälteskoppel. Om jag inte minns fel så kommer detta band från Västerås och jag hade gärna sätt mer av dem. De var litegrand som en sämre version av Slipknot.
Efter Seventribe bestämmer jag mig för att jag ska ta och kolla in Dead By April vilket visar sig vara ett stort misstag. Denna smörja som Linkin Park är störst i världen på tål jag inte bara. Fast i och för sig det finns en del skillnader mellan dessa band också. Linkin använder ju sig aldrig av skrik sång emellanåt som Dead By April. I alla fall så drar jag efter fyra låtar. Jag pallar inte med pojkens smörsång. Det låter ju bara som om det är mest synd om honom i hela världen exakt hela tiden dessutom tycker jag inte att det passar in i musiken. Nej detta var allt för pretentiöst för mig. Ett band som likt Sabaton har blivit allt för stor i min mening.
Istället blir det till att invänta Kvelertak. De bjuder på en mycket bra blandning och lyckas med att förmedla låtarna bra från skiva. Denna blandning av rock, hardcore och blackmetal borde betydligt fler kunna ta till sig. Dessvärre är spelningen alldeles för kort och dessvärre är de bands spelningar som spelar först på denna festival för mycket tidsbegränsade. Hoppas att Kvelertak kommer med en ny skiva snart.
Efter detta så blir det att inta en hamburgare har nämligen gått och blivit hungrig igen vilket är rätt konstigt men ja det var ju ändå några timmar sedan jag åt. Går in och väljer att sitta inne på Söderstadion och käka den medans Graveyard spelar. Eftersom jag redan sätt dem som förband till Iron Maiden så nöjer jag mig helt enkelt med att glo på det från läktaren. Blev betydligt mer spännande att kolla in Mastodon. Jag har ingen som helst relation till detta band. Vet bara att många pratat om dem och hypat dem innan. Nu så här efteråt ska jag definitivt kolla in detta band mer. De hade mycket intressanta låtstrukturer och uppbyggnader samtidigt som det var hårt. Så definitivt ett måste att kolla in mer utav. Gillar att ena sångaren visslade en del i en låt.
Dags då för Arch Enemy som jag egentligen inte är så imponerad utav. Jag är imponerad av Angela Gossow som är en stark kvinna så man blir nästan rörd när man ser och hör henne stå och growla och skrika om vart annat. Der är definitivt ingen oaow-spelning men ändå helt ok. Känns som om ljudet på denna spelning var sämst under hela Sonisphere. Efter detta blir jag pratandes med ett par i 40-års åldern om allt möjligt men bl.a. om att vi alla är där mest för Slipknot och att om det skulle varit omvänd ordning och In Flames skulle spela sist så skulle jag gå utan att se dem. De båda verkade gilla Korn också vad det fram gick. Då jag seriöst sa att jag tyckte Twist är en av deras få bra låtar så vart de lite häpna men dem tog det bra. Ha ha ha.
In Flames då do. Ja vad ska jag säga egentligen? De gör faktiskt en bra spelning men för en person som slutat få en relation till bandet efter Reroute to remain då jag tycker de blev för mjäkiga och utvecklats i fel riktning. Anders Friden verkar ha kul och är en rätt rolig frontfilur. Intressant att se att det finns så många som tycker att In Flames verkligen är bra nuförtiden. Mest irriterande var dock att jag hade en 2,05 person framför mig som var väldigt bredaxlad och han lyfte upp sin 1,60 tjej flera gånger och då stod han lutandes mot en nästan i princip. Fast egentligen gör det ju inget men ändå. Tycker det var mest intressant att han var hela 45 centimeter längre än sin flickvän. Alltså det är nästan en halvmeter så ja det ser ju bara för kul ut.
Slipknot tillägnar hela den turnén dem är på till minne av bortkomne basisten Paul Gray (framställd Overall och Bas plus mask på en hållare på scen bredvid trumsättet) vilket gör att man blir rörd. Må du Vila i frid. De entrar scenen i sitt original overallställ som dem hade i början av sin karriär och det är faktiskt mycket coolt och med tanke på att en del av dem använder original maskerna också så blir det ännu häftigare. Inledningen av konserten är oerhört bra. Först kommer medlemmarna in en och en och sedan kör de av de tre första låtarna från den självbetitlade skivan (SIC), Eyeless och Wait and Bleed. Det sjungs frejdigt hela tiden och både taggningen av band och publik är enorm. Många härliga låtar kör igenom och det sjungs med i princip alla. Man bjuds på bl.a. the Heretic Anthem, Psychosocial, Left Behind, Disaterpieces och Liberate. Jag gillar att dem spelade Purity samt Only One som är två personliga favoriter. Fast dem genererade minst sång och gissar att det inte är så många som har hört just Purity. “Jump the fuck up-grejen” är alltid en härlig grej dem kör med där dem tvingar alla att hoppa upp från golvet under låten Spit It Out. Efter inropningen så avslutar dem med People=Shit och Surfacing vilket är en snor bra avslutning. Någonstans under konserten blir jag rörd för jag kommer ihåg vad det betydde för mig att jag började lyssna på dem 1999 och vad det ledde till. Konstaterar att Slipkont är helt klart det bästa på hela festivalen och jag tror att det är den absolut bästa spelningen som jag sätt med dem. Jag är mer än nöjd. Det var Corey med för han utnämnde den som en av dem bästa på hela turnén och Stockholm som en av sina favoritställen. Det säger en del.
Come playing dead I´m SIC!!
Seventribe
Dead by April (Blä o blä o blä o blä)
Kvelertak
Mastodon
Angela Gossow (Arch Enemy) Förbannade sol!
In Flames (gillar fan deras bilder i tifot)
Slipknot (klart bäst)
Kön är lång till entrén och tar cirka 45 minuter. Väl inne spanar man in slutet på Seventribes spelning och dem verkar vara väldigt på gång och ha kul. Gillar snubben som har hästhuvud på scen och springer runt med nått sorts bälteskoppel. Om jag inte minns fel så kommer detta band från Västerås och jag hade gärna sätt mer av dem. De var litegrand som en sämre version av Slipknot.
Efter Seventribe bestämmer jag mig för att jag ska ta och kolla in Dead By April vilket visar sig vara ett stort misstag. Denna smörja som Linkin Park är störst i världen på tål jag inte bara. Fast i och för sig det finns en del skillnader mellan dessa band också. Linkin använder ju sig aldrig av skrik sång emellanåt som Dead By April. I alla fall så drar jag efter fyra låtar. Jag pallar inte med pojkens smörsång. Det låter ju bara som om det är mest synd om honom i hela världen exakt hela tiden dessutom tycker jag inte att det passar in i musiken. Nej detta var allt för pretentiöst för mig. Ett band som likt Sabaton har blivit allt för stor i min mening.
Istället blir det till att invänta Kvelertak. De bjuder på en mycket bra blandning och lyckas med att förmedla låtarna bra från skiva. Denna blandning av rock, hardcore och blackmetal borde betydligt fler kunna ta till sig. Dessvärre är spelningen alldeles för kort och dessvärre är de bands spelningar som spelar först på denna festival för mycket tidsbegränsade. Hoppas att Kvelertak kommer med en ny skiva snart.
Efter detta så blir det att inta en hamburgare har nämligen gått och blivit hungrig igen vilket är rätt konstigt men ja det var ju ändå några timmar sedan jag åt. Går in och väljer att sitta inne på Söderstadion och käka den medans Graveyard spelar. Eftersom jag redan sätt dem som förband till Iron Maiden så nöjer jag mig helt enkelt med att glo på det från läktaren. Blev betydligt mer spännande att kolla in Mastodon. Jag har ingen som helst relation till detta band. Vet bara att många pratat om dem och hypat dem innan. Nu så här efteråt ska jag definitivt kolla in detta band mer. De hade mycket intressanta låtstrukturer och uppbyggnader samtidigt som det var hårt. Så definitivt ett måste att kolla in mer utav. Gillar att ena sångaren visslade en del i en låt.
Dags då för Arch Enemy som jag egentligen inte är så imponerad utav. Jag är imponerad av Angela Gossow som är en stark kvinna så man blir nästan rörd när man ser och hör henne stå och growla och skrika om vart annat. Der är definitivt ingen oaow-spelning men ändå helt ok. Känns som om ljudet på denna spelning var sämst under hela Sonisphere. Efter detta blir jag pratandes med ett par i 40-års åldern om allt möjligt men bl.a. om att vi alla är där mest för Slipknot och att om det skulle varit omvänd ordning och In Flames skulle spela sist så skulle jag gå utan att se dem. De båda verkade gilla Korn också vad det fram gick. Då jag seriöst sa att jag tyckte Twist är en av deras få bra låtar så vart de lite häpna men dem tog det bra. Ha ha ha.
In Flames då do. Ja vad ska jag säga egentligen? De gör faktiskt en bra spelning men för en person som slutat få en relation till bandet efter Reroute to remain då jag tycker de blev för mjäkiga och utvecklats i fel riktning. Anders Friden verkar ha kul och är en rätt rolig frontfilur. Intressant att se att det finns så många som tycker att In Flames verkligen är bra nuförtiden. Mest irriterande var dock att jag hade en 2,05 person framför mig som var väldigt bredaxlad och han lyfte upp sin 1,60 tjej flera gånger och då stod han lutandes mot en nästan i princip. Fast egentligen gör det ju inget men ändå. Tycker det var mest intressant att han var hela 45 centimeter längre än sin flickvän. Alltså det är nästan en halvmeter så ja det ser ju bara för kul ut.
Slipknot tillägnar hela den turnén dem är på till minne av bortkomne basisten Paul Gray (framställd Overall och Bas plus mask på en hållare på scen bredvid trumsättet) vilket gör att man blir rörd. Må du Vila i frid. De entrar scenen i sitt original overallställ som dem hade i början av sin karriär och det är faktiskt mycket coolt och med tanke på att en del av dem använder original maskerna också så blir det ännu häftigare. Inledningen av konserten är oerhört bra. Först kommer medlemmarna in en och en och sedan kör de av de tre första låtarna från den självbetitlade skivan (SIC), Eyeless och Wait and Bleed. Det sjungs frejdigt hela tiden och både taggningen av band och publik är enorm. Många härliga låtar kör igenom och det sjungs med i princip alla. Man bjuds på bl.a. the Heretic Anthem, Psychosocial, Left Behind, Disaterpieces och Liberate. Jag gillar att dem spelade Purity samt Only One som är två personliga favoriter. Fast dem genererade minst sång och gissar att det inte är så många som har hört just Purity. “Jump the fuck up-grejen” är alltid en härlig grej dem kör med där dem tvingar alla att hoppa upp från golvet under låten Spit It Out. Efter inropningen så avslutar dem med People=Shit och Surfacing vilket är en snor bra avslutning. Någonstans under konserten blir jag rörd för jag kommer ihåg vad det betydde för mig att jag började lyssna på dem 1999 och vad det ledde till. Konstaterar att Slipkont är helt klart det bästa på hela festivalen och jag tror att det är den absolut bästa spelningen som jag sätt med dem. Jag är mer än nöjd. Det var Corey med för han utnämnde den som en av dem bästa på hela turnén och Stockholm som en av sina favoritställen. Det säger en del.
Come playing dead I´m SIC!!
Seventribe
Dead by April (Blä o blä o blä o blä)
Kvelertak
Mastodon
Angela Gossow (Arch Enemy) Förbannade sol!
In Flames (gillar fan deras bilder i tifot)
Slipknot (klart bäst)
Kommentarer
Trackback