More Metal Than You - Jag vill stagediva del. 28
Var ska man börja någonstans? Idag? Igår? Eller för tre dagar sedan eller någon annan stans? Sitter i alla fall nu och känner mig grymt trött efter ännu en dag som tar sitt slut. Tröttheten beror nog mer på gårdagen än något annat. Kanske också löparrundan jag haft idag. Allt frosseri i mums hör nog också till. Att jag haft en vecka fullt med saker att göra kan ju också ha en hel del med detta att göra. Jag börjar nog i början av veckan. Det är nog bäst så.
Måndagen var som en vanlig jobbdag. Man startade och slutade dagen. Under dagen då jag var på jobbet höll jag samtidigt på med att styra upp en fortsatt inspelning av en låt till bandet. Vilket var osäkert hur det skulle kunna gå till. Vår producent kunde i alla fall vara med. Väl efter jobbet så åkte man och handlade en stund. Efter det följde matlagning och sen var det bara att bege sig till magasinet för inspelning. Jag själv hade nyckeln eftersom han som vanligtvis har nyckeln var på praktik på annan ort. Inspelningen gick bra. Det var framför allt trummor som behövde spelas in på nytt på låten. Men sången spelades in igen på sticket och ett nytt elgitarrsolo lades också. Vi var där i nästan fyra timmar men allt flöt på bra. Under tiden han jag jamma två tramsversioner av Trouble is a Friend a lá Nick Cave style. Sedan blev det natti natt.
Tisdagen inleddes med jobb som vanligt. Där efter åktes för att först leta efter en Q2 på El-Giganten men efter en stunds letande hittades där ingen sådan. Den skulle jag ha haft till lördagens resa till Ullared. Nu följde nästa uppdrag i form av en häftpistol och ”tillhörande” stift. Trodde ju i princip att det bara var att köpa några stift och sedan var det klart. Tji fick jag efter jag hade ätit då jag sedan satt för att ladda för att åka en runda och skulle sätta upp affischer för Fåfängan här i stan. Bestämde mig för att åka en sväng i alla fall vilket resulterade i att jag åkte först till Gripenskolan och reka området. Klockan var ju efter 19:00 så jag tänkte att det nog var stängt p.g.a. detta. Åkte till Oppeby för att gå in på ICA i tron på att de skulle kunna ha rätt typ av stift. Det blev en stunds letande efter stift men tillslut hittade jag dem väl undanjömda. Men det var inte stift som passade. Åkte då en sväng bara för att reka ställen att sätta affischer på. Konstaterade att det nog kan bli en del ställen bara jag får tag på rätt stift. Bara att köpa nya sådana nästa dag på Kontorab igen. När jag beslutade att åka hemåt kom jag på att den nya datorn hade ju kommit. Det var ju bara att åka och hämta ut den. Väl hemma sen var jag alldeles för trött för att packa upp den så det fick bli soffhäng och efter det natti natti.
Onsdagen börjar också med sedvanligt jobb. Efter jobbet blev det träning. Hade lyckats fixa rätt storts stift till häftpistolen under dagen. Väl hemma var det bara att vända igen och ge sig ut på en runda. Eftersom klockan var efter 19 så hoppade jag över Gripenskolan eftersom den ändå borde vara stängd ikväll igen. Tog mig ann ICA Oppeby och lyckades hitta en bra plats på anslagstavlan där. Åkte vidare och tog Träffens anslagstavla. För att sedan åka ut till ICA Stenkulla och sätta upp en till. Därefter blev det en affisch vid Nico också. Det slog mig att det var lättast att hitta affischplatser på alla platser förutom ICA Oppeby. Märkligt men det kanske är en stor mötesplats? Hemma blev det matlagning och sedan blev klockan efter 21 så man orkade inte börja packa upp datorn nu heller.
Torsdagen började också med jobb. Efter det begav jag mig till Gripenskolan för att sätta upp en affisch men då blir jag varse och påmind om att det ju faktiskt är påsklov. Inte lätt för den som inte går i skolan längre. Ha ha! Åker nu ut till ICA Arnö för att sätta upp en affisch men där sätts allt upp med tejp och med respekt för det skiter jag för tillfället i att sätta upp en affisch där. Tänker att jag kan ha med mig tejp vid ett annat tillfället. Hem och duscha och sedan blir det att fara iväg igen och hjälpa en god vän med att flytta hem. Dels flytta i ordning möbler som stått kvar i lägenheten samt lite annat. Visar sig att han inte har någon el i vardagsrummet så det blir rapport på det. Fika och trevligt sällskap får man som vanligt vid dessa ”hjälpa till” - tillfällen. När klockan är slagen åker jag hem och fixar käk. Sedan plockar jag upp den nya datorn som jag nu sitter och skriver på. Är mycket nöjd med den. Tack Kemparnas Konung.
Långfredagen börjar med lite sovmorgon eftersom det är röd dag. Men går upp vid 8 tiden någonting. Går ner för att tvätta då jag skrivit upp mig på tvättstugan men dörren ner till källaren går inte att få upp. Då skulle jag nog ha brutit av nyckeln vid det här laget. Så ska det ju inte vara. Går upp och bestämmer mig att jag för fixa en annan dag att tvätta på. Blir senare att jag drar iväg för att träna. Detta blir dock senare än vad jag hade tänkt så jag får kapa av träningen lite eftersom jag skulle åka iväg och kolla på fotboll i Katrineholm. Full fart framåt. Kommer dock lite sent ändå till matchen men, ja, jag missade inga mål i alla fall. Tyvärr förlorade RIK med uddamålet. Åker därefter till mor och far för att få en bit mat och få jackfickorna lagade. Lämnade samtidigt brorsans ungars påskägg eftersom påskafton ska ägnas åt Ullareds resa. Affischerar med Fåfängan valborg affisch i Runtuna, ICA Arnö samt att Stiko Peraffischen åker upp vid Träffen då någon redan hunnit med att affischera en sådan vid Nico. Sen hemkomst resulterar i slötittande på Ullared.
Påskafton blir det uppgång 2.30 för frukost och dusch och sedan bilfärd till Ullared i studiesyfte med glada vänner. Mycket snack och trevligt prat. Väl framme tar alla varsin vagn utom jag. Jag har ju inte ambitionen att köpa något men visste att så skulle kunna ske ändå. Kom därifrån med ett våffeljärn, tre böcker, ett linne, en DVD och två shampoflaskor. Dessutom får nog hela Ullareds grejen betyget 3/5. Det finns en del skit och en del bra grejer. Lite blandat. Man fascineras lite. Såg dock inte någon riktig extrem handlare. Det var dessutom inte så överdrivet mycket folk som man sätt att det kan vara. Påskafton gjorde nog sitt. Vi fick sitta trängre på hemvägen p.g.a. av allt som köpts men det gick att härda ut. Hemma blev det mat och dö i soffan igen.
Påskdagen var bäddad för löparrunda och påskmiddag hos mor och far. Valde också att göra klart städningen jag började på under långfredagen. Men klar blev den inte då dammsugaren trilskade så jag fick lov att beställa påsar till den via nätet eftersom jag har en så gammal dammsugare så att dem inte går att hitta i handeln. Men resten av dagen blev i princip mys med mor o far samt farmor. Plus att man fick mer påskgodis. Hualigen.
Idag har man varit otroligt seg. Men lyckats tvätta och träna och lagat mat. Är faktiskt segare än nomalt idag och det har inte riktigt gått över. Men det ska det nog snart. Ska iväg och repa snart så humöret lär stiga och man lär bli pigg. Allt detta att bara hålla på så här i ett knappt utan vila gör att jag vill påstå att jag är: More metal than you!! Mer det än att bejaka sin lata sida. Slackers.
Vi lever för att svära och att svälja tjära!
The Last Legion (2007)
Den nye kejsaren av Rom, Romulus Augustus Ceasar (Thomas Brodie-Sangster), trivs inte med sin nya uppgift utan hänger hellre kring på gatorna. Men då Rom attackeras och besegras av goterna och hans föräldrar mördas så ändras allt. Han fängslas med sin nyvunne mystiska rådgivare och vän Ambrosinus (Ben Kingsley) av goternas ledare Odoacer (Peter Mullan). Några krigare som lyckades gömma sig medans Rom attackerades beslutar sig för att rädda kejsaren. Det blir den romerska kommendanten Aurelius (Colin Firth) uppgift att komma på en räddningsplan. Oväntad hjälp står att få i Mira (Aishwarya Rai Bachchan) som visar sig vara en mycket skicklig indisk krigarinna. Samtidigt ryktas det om ett magiskt svärd som ska ge oväntad kraft till den som bär det och att det tillhört självaste Julius Ceasar.
Den här filmen som är regisserad av Dough Leffler (Oz and the great Powerful, Army of Darkness; Evil Dead III, The little Mermaid) är inte så mycket att ha. Det ända som väcker intresse är en del av humorn som infinner sig. I övrigt har den mycket att lära. Storyn är tafflig även om den skulle kunna göras bättre med annan regissör och budget. Här lyckas dem inte trots dålig budget och små medel. Bakgrunder och ljusbilder är emellanåt animerade och ser oerhört dumt ut. Ett exempel på detta är när Romulus sitter upp på en staty i början av filmen. Det hela ser ut som kulisser och det genomskär bilden lätt. Skådespeleriet är inte att räkna med i denna film. De som kommer undan med hyfsat sådant är Ben Kingsley (Schindler´s List, Shutter Island, Ghandi) som den oerhört charmige och mystiske Ambrosinus samt Aishwarya Rai Bachchan (Kärlek & Fördom) som den karismatiske och oerhört skicklige krigarinnan Mira. Men hon är nästan för löjligt överlägsen ibland. Peter Mullan (War Horse, Trainspotting, Tyrannosaur) är bedrövlig som Odoacer. Levererar repliker utan känsla och det är många utöver honom som heller inte kan skådespela. Thomas Brodie-Sangster är as jobbig som Romulus Augustus och gnäller mest. Kärlekshistorien som knappt finns och byggs upp av ingenting mellan Mira och Aurelius är ju hur löjlig som helst. Ungefär så här: “Bara för att hon är kvinna och kan slåss så ska jag bli kär i henne.” Att filmens handling ska vara som någon slags förhistoria till varför Kung Arthurs svärd satt i en sten känns också långsökt och blir där med larvig. Filmens behållningar blir bristen på bra repliker som gör det hela komiskt samt några scener med Ambrosinus då han läxar upp lite personer här och var.
I sin helhet så kan man helst undvika denna film då den egentligen inte ger något av värde. Men om du ändå är nyfiken så kanske du får några bra idéer på hur du inte ska göra eller lite konstig underhållning. Vill du dock inte se en dålig film så ska du inte se denna film. Dessutom blir det inte ett dugg spännande för att filmen är helt värdelös på att bygga upp en spänning. Den har hela tiden den där “det var det de”-känslan vilket förstör det mesta. Denna film får p.g.a. allt detta betyget: 2/5
Apan (2009)
När Krister (Olle Sarri) vaknar upp hemma känner han att något är på tok. Han kan inte riktigt komma på vad det är men något är förbannat fel. Han fräschar upp sig snabbt och eftersom tiden är knapp skyndar han till jobbet och under dagen märker han att han verkligen inte mår bra. Varför var han blodig när han vaknade? Vad har hänt?
Denna psykologiska thriller av Jesper Ganslandt (Farväl Falkenberg och Blondie) griper tag i en på direkten. Man kastas in i handlingen och successivt får man följa med den oerhört nedbrutne Krister i sina samvetskval. Den får en att bli oerhört meddragen i Kristers dilemma. Fylld av ångest tvingar den en att fundera över vad man skulle göra i samma situation som Krister. Olle Sarri gör ett oerhört bra jobb som skådis och får en att fundera över varför han inte fått fler stora jobb istället för att vara med i småproduktioner som denna. Tågscenen är tillsammans med utbrottsscenerna är dem starkaste. Gillar att filmen har en svart och grå ton vilket fram ger filmen dess oerhörda mörker ännu mer karaktär. Mycket bra ljus och ljud. Miljöerna känns också bra för ända målet. Villaområde i förorterna till storstaden kan ju inte bli fel. Att filmen talar om att vad som helst kan drabba vem som helst gör den bara mer trovärdig men samtidigt mycket läskigare.
Oavsett om jag kanske tycker att det här är det bästa en film i den här stilen kan bli så blir det svårt att betygsätta den. För jag har svårt att tänka mig att det går att skildra detta bättre. Men det går säkert? Det är ingen film man bara sätter på för att ha en mysig filmstund. Den ses mer som någon sorts mellanting mellan psykologisk thriller och dokumentär. På grund av detta så tror jag att den inte kan få mer än betyget 3,5/5
