Den nye kejsaren av Rom, Romulus Augustus Ceasar (Thomas Brodie-Sangster), trivs inte med sin nya uppgift utan hänger hellre kring på gatorna. Men då Rom attackeras och besegras av goterna och hans föräldrar mördas så ändras allt. Han fängslas med sin nyvunne mystiska rådgivare och vän Ambrosinus (Ben Kingsley) av goternas ledare Odoacer (Peter Mullan). Några krigare som lyckades gömma sig medans Rom attackerades beslutar sig för att rädda kejsaren. Det blir den romerska kommendanten Aurelius (Colin Firth) uppgift att komma på en räddningsplan. Oväntad hjälp står att få i Mira (Aishwarya Rai Bachchan) som visar sig vara en mycket skicklig indisk krigarinna. Samtidigt ryktas det om ett magiskt svärd som ska ge oväntad kraft till den som bär det och att det tillhört självaste Julius Ceasar.

Den här filmen som är regisserad av Dough Leffler (Oz and the great Powerful, Army of Darkness; Evil Dead III, The little Mermaid) är inte så mycket att ha. Det ända som väcker intresse är en del av humorn som infinner sig. I övrigt har den mycket att lära. Storyn är tafflig även om den skulle kunna göras bättre med annan regissör och budget. Här lyckas dem inte trots dålig budget och små medel. Bakgrunder och ljusbilder är emellanåt animerade och ser oerhört dumt ut. Ett exempel på detta är när Romulus sitter upp på en staty i början av filmen. Det hela ser ut som kulisser och det genomskär bilden lätt. Skådespeleriet är inte att räkna med i denna film. De som kommer undan med hyfsat sådant är Ben Kingsley (Schindler´s List, Shutter Island, Ghandi) som den oerhört charmige och mystiske Ambrosinus samt Aishwarya Rai Bachchan (Kärlek & Fördom) som den karismatiske och oerhört skicklige krigarinnan Mira. Men hon är nästan för löjligt överlägsen ibland. Peter Mullan (War Horse, Trainspotting, Tyrannosaur) är bedrövlig som Odoacer. Levererar repliker utan känsla och det är många utöver honom som heller inte kan skådespela. Thomas Brodie-Sangster är as jobbig som Romulus Augustus och gnäller mest. Kärlekshistorien som knappt finns och byggs upp av ingenting mellan Mira och Aurelius är ju hur löjlig som helst. Ungefär så här: “Bara för att hon är kvinna och kan slåss så ska jag bli kär i henne.” Att filmens handling ska vara som någon slags förhistoria till varför Kung Arthurs svärd satt i en sten känns också långsökt och blir där med larvig. Filmens behållningar blir bristen på bra repliker som gör det hela komiskt samt några scener med Ambrosinus då han läxar upp lite personer här och var.

I sin helhet så kan man helst undvika denna film då den egentligen inte ger något av värde. Men om du ändå är nyfiken så kanske du får några bra idéer på hur du inte ska göra eller lite konstig underhållning. Vill du dock inte se en dålig film så ska du inte se denna film. Dessutom blir det inte ett dugg spännande för att filmen är helt värdelös på att bygga upp en spänning. Den har hela tiden den där “det var det de”-känslan vilket förstör det mesta. Denna film får p.g.a. allt detta betyget: 2/5