Ibland bara kommer det? Man hamnar i flow av pigga dagar. Men ändock så dalar man sedan på kvällen. Nå väl...ska försöka mig på ett inlägg här.

 

Italien....Italien...Italien hamnar på mina läppar ständigt nu. "Jag vill göra som dem gör i Italien" sjunger Johan Johansson. Japp det skulle jag nästan vilja göra. Följer det italienska valet och mycket handlar om komikern Beppe Grillos framgångar. Hans populister som står utanför och vill kasta ut alla gamla politiker för att samhället behöver förnyas är ju inte helt fel. Bort med allt girigt bara. Coolt att de bara spridit deras nätverk via nätet också. Det skulle vara lockrent att bara slänga ut alla politiker här i Sverige med för mycket är kvar i gammalt tänk. Har länge tyckt att politiken behöver förnyas för att de är så mycket paj-kastning och annat gammalt inskränkt skit. Tänk på dig själv. Ge dig själv pengar etc..Det oavsett rött eller blått. Det är nästan samma sak numera.

  Mera Italien. Påven har ju ruttnat färdigt. Det är något som för mig är obegripligt att man i vår tid kan hysa och ge en massa religiös makt till en gammal hudrostig gubbe. Som sedan när han åldras ännu mer knappt kan röra sig och prata. Men ja man gillar väll att se upp till gamla gubbar. Mitt förslag är att den nya som kommer efter den som nu avgick blir en kommunist eftersom den förra var gammal nazist.

  Ganska skumt land egentligen? Det där Italien. Ena stunden vill man förnya som tusan vad gäller politiken men när det gäller religion då är det gammalt som gatan. Ganska tvetydigt vad de vill. Kan ju hoppas att förnyandet smittar av sig till religionen så småningom. Vem vet hela nytänkandet om en ny Utopi skapas där. Sowing the seeds of Utopia som är en Bad Religion låt. Ja det blev två låtar denna gång.

 

Jag vill göra som de gör i Italien!!

Ja då var vi där igen då kränkningar är på tapeten. Egentligen kan jag inte mer än att hålla med om att det är när den som blir påhoppad känner sig kränkt det är så att den är det. För det är ju den som sätter gränsen. Men jag kan tänka mig att det finns säkert en hel del fall då den som kränkt inte haft uppsåt att kränka. En intressant tanke här är då att tänk om den som då råkat kränka någon känner sig kränkt av att man blir anmäld för kränkning. Tänk vad rörigt det fallet skulle bli. Sedan blir domaren kränkt av att att fallet är för rörigt och sedan forsätter det så tills vi har en massa utbrända och slutkörda domaren. Nej men skämt o sido till allvarets källa. Jag tror inte det alltid är meningen att kränka och vi gör det till en alldeles för självklar grej att uppsåten är det. Svårt att veta det men då gäller det att känna av klimatet. Kan alla göra det? Vet ej...vi är ju olika vi människor. Men hugger man t.ex. tillbaka så är det ju som en sorts munhuggning och då blir fallet mer klurigt. Då tycker jag nog inte är kränkning för då hugger den andra tillbaka. Men det är ju alltid ursprungsoffret som sätter gränsen.

  Tänker dra upp ett sjukt mobbningsfall som hände på en arbetsplats. Då var det en pesionär som kom och jobbade då och då och ibland rätt ofta. Då tuggade en arbetskollega om att han borde lämna tillbaka avtackningspresenten och en massa annat men denna pensionär tuggade tillbaka. Här kommer vi till poängen att tuggar man tillbaka och ger igen är man med på tugget och tycker man sen att det blir för mycket så kan man ju vara rak och ärlig och säga till den som tuggar att nu räcker det. Istället för att som denna pensionär gjorde gå till chefen och säga att han blir mobbad. Fast han då varit med och tuggat själv. Då menat jag att man har en ganska skev bild av vad mobbing är. Men det är väll bara jag som tycker det eller?

 

 

Det är inte lätt att veta var gränsen går. Säg ifrån innan gränsen är nådd istället för att tiga och där med basta!!

 

Vi lever för att svära och att dricka tjära!!

Då är en helg fylld av fördelsedagsfiranden påväg mot sitt slut men det har varit nice vill jag säga. Först firade vi en tjej kompis igår och sedan syster idag. Gårdagen bjöd på mycket skratt och intressanta diskussioner samt några öl och våfflor. Sällskapsspel blev det också och man kom hem 2.15 för att sitta och kolla lite NHL och käka jordnötsringar och tacochips. Eller ja vanliga chips med taco smak. En öl blev det också. 

  Idag blev det simning, fika på stan, rensa handfat och sedan upp och fira syster. De bjöd på taco, kaffe och 3 olika cheesecakes. Det var mumma. Kom förövrigt på att om man är många och äter tacos och man får gå och plocka på ett annat ställe än där man sitter så är tacos "Hela havet stormar"- mat. Det skulle ju vara en tävling det och efter varje omgång tas det bort en stol så en får sluta äta och de andra måste fortsätta. Tänk om man är 20 personer eller fler. Blir jobbigt. Stakaren som åker ut först råkar ut för "Du är ute och får inte äta mer". "Men jag har ju knappt börjat". 

  Ibland bjuds det också på riktigt störda händelser så som i fredags när jag jobbade. Har ställen där jag fyller på på mina runder och då det är snö ute kan man inte gå överrallt. Då när jag kom till ett sådant ställe i fredags så kom en hund och pissade jätte mycket där jag var tvungen att gå för att öppna buntlådan. Grejen är att det sker just när jag kommer dit så det ser asdemonstrativt ut. Ungefär så här: "Här ska du inte få gå din jävel" Tur att det då är snö ute så man kan täcka över pisset med massor av snö så att man sen kan gå där. Vem vet hunden kanske bara ville markera revir mot mig eller tyckte om mig. Men oerhört stört var det.

  En annan fundering är att Skansenterariets Jonas Wahlströms självbiografi borde heta "Bland pungdjur och kameleonter". Det skulle iallafall vara oerhört kul om den gjorde det.

 

Nästa gång ska jag lägga mig i kränkningsdebatten. Don´t eat the yellow snow!!

 

Tata!

Så är man då 30 år och det gått en hel vecka sedan man fyllde. Tiden går och idag fyller bästa Sandra år. Grattis igen!! Man blir bara äldre och kan inte göra något åt det så det är bara att leva med det och vara glad. För åldrandet kan man ju inte bota och egentligen så är man ju bara så gammal som man gör sig eller känner sig. Dessutom har det med situationer att göra som bestämmer hur "vuxen" man är just då. "Vuxen" förresten...? För mig existerar inte det. Alla har sina egenheter och hobbys, "leksaker" eller vad man ska kalla det som fortfarande gör dem till barn. Vuxen har för mig att göra med vad man tar för ansvar i olika situationer. Annars existerar inte den titeln. Jag tycker att den egentligen inte finns. Tyckere mest det är larvigt att kalla sig det. Ännu mer larvigt är de som går runt och ska vara så vuxna hela tiden men så är dem inte hälften av lika ansvarstagande än vad man själv är. Men skillnaden är att jag går runt och låter mig vara exakt så barnslig som jag är. Det ser bara töntigt ut när man lägger upp en fasad och ska vara något man inte är. Bejaka ditt barnasinne för just du ska vara glad att du kan vara precis den du är. Jag kan dock inte klanka ner på dig om du är exakt så "Vuxen" du utger dig för att vara men jag betvivlar det. Lev istället mer som om varje dag vore den sista fast då i mott mätt inom de begränsningar just ditt liv ger upphov till. För det är ju ändå just du som kan styra det. Därför ska just du vara glad.

 

Vi lever för att svära och för att dricka tjära!!