Människor som inte accepterar andra människor för dem de är och att man kan ha olika åsikter är inte öppna människor. Det är människor som vill styra andra människor och tycker att andra ska passa in i deras världsbild alternativt bilden på allt i sin omgivning och i sitt eget liv. Vad som menas med detta är att om man inte är en trygg zon i en viss människas liv så är man istället en obekväm jävel eller med andra ord ett hot som måste tas bort. Felet med detta tänk är att om man bara söker efter sådant som man gillar eller inte har friktion så lär man sig inte heller något. Då kan du gå runt i din tillvaro och allt är helt ok men det som troligtvis händer är att din hjärna stagnerar och du får fel sorts tillfredsställelse och det är den bekväma. Visst fan är det skönt att ha det bekvämt ibland men det händer då ingenting som kan tillföra någon form utav utveckling. Vi lär oss allt som oftast när det skaver och det är friktion och vi tvingas lösa ett problem. Det kan vara så enkelt som att du behöver bli snabbare på korta sträckor när du löptränar men hur ska du hamna där? Här krävs det att du funderar ut ett sätt som skulle kunna motivera dig till att öka hastigheten. Det skulle kunna vara att du kanske bara har hamnat i en lunk och på så sätt bara har svårt att ta i helt enkelt och vidare kan det vara att det kanske är så att du skulle testa att ha ett lugnare normaltempo för att sedan kunna ta i mera på vissa sträckor där det kan behövas. Att testa sig fram till lösningen är ett sätt att lära sig på.

  De flesta människor gör detta omedvetet gällande tankar och idéer medan man talar och tänker men jag tänker också att det finns väldigt många som är låsta i sitt grundtänk och samtidigt tycker det är läskigt att testa tankar som man inte har tänkt förut. Med det i tanke så är det emellanåt helt obegripligt att tänka sig att det finns människor som inte kan acceptera att vi tycker olika men det är också begripligt eftersom dem inte vet vart dem själva ska hamna. Sedan kan vi inte ta bort faktorn att dem kanske inte heller är kapabla att förstå men där i ligger vidare en utmaning i att förklara för den andre på ett annat sätt så att personen i fråga får en ny chans att begripa vad det egentligen är man pratar om. Detta blir i sig och utav sak ännu svårare då det finns personer med redan klara sanningar och färdiga världsbilder samt att det finns medier som levererar den sanningen som just dem gillar. I min värld är det obegripligt att tänka sig att man ska kunna förlita sig på enbart en källa för information utav vad som händer i världen eller i sin närhet. Testa bara viskningsleken eller att återberätta en historia som någon fått berättat för dig i tredje eller fjärde part och du ska nu återberätta den igen. Gå på en fotbollsmatch och ni kommer säkerligen ha och får höra flera olika uppfattningar om den. Vilken är då den korrekta? Troligtvis den som kommer ihåg mest korrekt vad som hände men då krävs det att vara helt alert. Men ska verkligen det få vara den tolkade sanningen och ska du inte få ha din?

  Det blir så konstigt när en person inte tycker att man kan tycka en sak eller inte accepterar dem vitt skilda meningsskiljaktigheterna. För ett år sedan råkade jag själv utför det här och det utav en person som jag tycker har alldeles för enkla lösningar och teorier kring saker och ting. Det intressanta blir också då personen själv ser sig som den smartaste i sin omkrets och omgivning. Jag tänker då att personen borde förstå mer och förstå förklaringar som man har men när en person står fast vid samma förklaringar som för över fem år sedan så måste något vara fel. Så enkelt kan det inte vara och saker rör på sig. Eller är det bara vissa som rör på sig och andra står stilla? Kombinationer och varianter på det finns det säkerligen rätt så många utav. En sak som jag har lärt mig är att man ska undvika människor som har ett behov utav att prata om vad som är intelligent och inte och samtidigt pratar om hur intelligenta dem själva är och det i rum med andra så att mer än en person ska höra dem. Det är oftast ett tecken på det motsatta.

  Visst kan jag förstå att man kan bli rädd när saker i ens liv ändras och en del skeenden gör att saker inte kommer att vara som förut. Det som man inte vet vad det kommer att bli för något utav skrämmer en men man bör också fråga vart man kommer om man inte gör någonting? Ganska ofta är det vad som drabbar den som inte accepterar någon för vad den är och vad denne har för åsikter väldigt ofta stagnerar och inte lär sig något. Konsumerar du bara saker du gillar att höra så kommer ingen utveckling att ske. Du kommer inte att lära dig något och förbli en stängd person som är rädd för det den inte vet något om eftersom det kan vara farligt. Men du vet att det finns oerhört mycket där ute som vi inte vet så mycket om och i det stora hela inte heller är farligt. Glöm inte bort det.

Vi lever för att svära och dricka tjära.