Someone new - Jag vill stagediva - Del. 49
Det intressanta kan ju egentligen vara hur man börjar en sådan här text då det finns så många varianter man skulle kunna välja mellan. Så är det ju egentligen gällande vilken text som helst men det är ändå mer relevant med denna. Nu ska det ändå handla om en nystart utav den här bloggen även om jag lite då och då har lagt upp några inlägg per år så har jag inte haft den egentliga motivationen att blogga på det sättet jag egentligen vill göra. Det har jag tänkt att det ska bli ändring på nu och jag tänker att det ska bli ungefär två krönikor (jag ser det som jag postar under kategorin ”Jag vill stagediva” som krönikor) per månad. Utöver det så kommer det att dyka upp en och annan filmrecension. Jag gillar ju att recensera väldigt oväntade filmer, alternativt filmer som knappt någon hört talas om men det kan också dyka upp lite andra filmer så det gäller på något sätt att hålla utkik efter det helt enkelt. Det är också möjligt att jag kommer att börja fylla dem andra kategorierna med innehåll men störst fokus kommer i första hand att ligga på detta.
En del utav anledningarna till att jag inte bloggat så mycket som jag velat är att jag under en hel del år har brottats med mitt inre och försökt tänka om i en hel del frågor men samtidigt inte varit överens med dem vaga slutsatser och tankar och funderingar det inneburit. Jag har dessutom tagit en del roller i en del organisationer och föreningar som jag trott förväntats av mig och dessutom en del roller som jag för tillfället ville ta. Det rör sig om vänsterrörelser och i början kändes det som att det definitivt var saker jag ville vara delaktig i eftersom människorna allt som oftast snälla, för det är dem, men någonstans medan tiden gick började man märka saker som definitivt inte är bra med dessa rörelser. Mycket har att göra med att allt som oftast försvarar man en del ståndpunkter man har helt oreflekterat och utan helt djupare analyser som har att göra med vad det t.ex. innebär att vara människa. Det hela handlar om att man systematiskt ska indoktrineras i att bli likadan i tanken och i sinnet. Man ska sitta på möten och vara livrädd för vad någon annan ska säga om något eller någon som inte ens är i rummet. Du ska ha samma känslor om precis allt eftersom det definitivt inte är något som är individuellt. Alla är offer och ska tyckas synd om och ingen ska lära sig att stå upp för sig själv. Det ska alltid shameas när någon gör fel för det finns bara ett rätt i alla lägen. Fel åsikter ska raderas även fast det inte finns fel åsikter utan bara olika åsikter. Det jag nu vill komma till är att när man börjar märka att man själv är på väg att bli så här i alla sammanhang så är det dags att dra om man fortfarande vill behålla hedern i vad det innebär att vara en riktig människa. En människa som får vara en egen individ och komma med egna tankar och teorier om saker och ting och ändå respekteras för just den människa man är utan att det ska bli stora rabalder över att man tycker olika eller analyserar saker på ett annat sätt. Mer om sådant här i något annat inlägg men här finns en del utav anledningen till väldigt lite inlägg en tid. Nu har jag dock tagit mig ur det och hittat tillbaka till mig själv och känner mig förmodligen något bättre och förhoppningsvis ”smartare” med en del erfarenheter rikare.
Jag kommer att radera alla nuvarande länkar inom en snar framtid då dem nuvarande inte är representativa ett dugg för vart jag får inspiration ifrån. De ska ersättas utav länkar till all media jag konsumerar och som då blir som en källa till vart mina krönikor byggs upp på. Det bör tilläggas att en krönika aldrig är fakta utan mer funderingar och tankar till vad jag tänker kring ett ämne. Dock byggs oftast det från någonting så därför tänker jag att det är bra med underlag och visa vart man får inspirationen. Många människor glömmer ofta det viktiga i att tänka själv kring saker och ting vilket jag tycker är var människas plikt. Dessutom ska vi i dagens samhälle inte bara nöja oss med en mediakälla utan man bör helst åtminstone ha fyra, fem stycken och helst över hela spektret och glöm inte att fundera själv. Vill dock påpeka att det skadar inte heller att ha ännu flera mediekällor om man mäktar med det i dagens samhälle. Allt ska ju gå så fort och sedan ska man ju ha tid också. Nå väl håll till godo och må väl.
Vi lever för att svära och svälja tjära.