Borde man egna saker åt griniga gamla gubbar egentligen? Borde man inte bara skita i dem eller går det inte? Min teori om sådanna är att dem är missnöjda med sina egna liv och då vill slänga in kvädelser överallt och är då därför otrevliga mot allt och alla. Har en arbetskollega som är så fast misströsta ej han kan vara rolig ibland också. Men det är mer sällan. Man bör dock möta dessa med en viss form av ömsesidighet. Visa när man tycker de gör fel osv. alltså så som med så mycket annat. Dessa gubbar är extra grinig mot folk de känner sig hotade av antingen på ett intelektuellt plan eller annat. Så fort de känner att dem inte har något att komma med helt enkelt. För då vet dem inte hur dem ska göra och går till attack på lösa grunder och då gäller det att vara kall och helst kunna ge dem svar på tal. Så någon gång kanske dem kan lära sig tillslut att bli en bra människa. Men varför tar det sådann tid?

 

Vi lever för att svära och för att dricka tjära!