Efter ett tillslag lätt av infiltrerade poliserna Walker (Michel Madsen) och Sampson (Mykelti Williamson) så fattas 40 kilo heroin. När sedan poliser börjas avrättas en efter en som en hämnd på Darius (Emy Aneke) död och allt mer tyder på en korrumperad snut hettar det till rejält. Vem skyddar vems rygg eller handlar det bara om djungelns lag att det gäller att skydda sig själv?

Den här lågbudgetsfilm är välgjord och regisserad och skriven av Raul Inglis. Med mycket bra manus flyter filmen på i rätt bra takt och man får se en del av karaktärernas svarta baksidor osv.. Filmen känns en aningens plastig och det har nog med ljuset att göra i vissa lägen samt att filmen saknar musik på en hel del sak. Även fast det inte behöver vara en dålig sak men ibland får det fel effekter och jag tror att ihop med ljuset som ser halvkornigt ut i emellanåt, som om det stod en ångpanna på som gjorde att hettan svävade på ytan, bidrar det till att stämningen blir aningen plastig. Skådisarna är bra överlag men bäst är Michel Madsen som stenhård snut och Nicholas Lea som skitstövel till polischef vid namn Jenkins. De som inte håller mottet är den grymt överansträngda Daryl Hannah i rollen som den diskriminerade och vilsne kvinnopolisen Salt och sen John Cassini som gör en ansträngd roll som den oerhört egoistiske Travelino.

Med större budget skulle denna film kunna nå ett något större betyg även fast den nu ändå håller ganska hög klass trots det dåliga. Håller Walkers filosofiska tankegångar, som man får följa ibland, som några av filmens största behållningar. I övrigt är den mycket spännande och har ett stort underhållningsvärde. Den får betyget: 3,5/5