Denna film tar vid exakt där den första slutar. Laurie Strode (Jamie Lee Curtis) förs till sjukhus efter attacken av Michael Mayers som åter är spårlöst försvunnen men ändock fortfarande på jakt efter att döda Lauri på 15 års dagen efter att han dödade sin syster och ingen får stå i hans väg. Samtidigt forsätter Sam Loomis (Donald Pleasence) sin jakt i att få tag på Michael och sätta stopp för den rena ondskan.
Denna film började regisseras av Rick Rosenthal och regissören till den första, John Carpenter, fick nöja sig med att skriva men först då han kallades in att hjälpa till för han ville först inte göra en tvåa. Men samarbetet verkade gå bra då denna film är precis lika bra som den första. Spänningen från första filmen ligger kvar som en hinna även fast den har vissa nya utsvävningar i denna så funkar dem mycket bra. Skådisarna insatser är liknande de i den första och de nya som Lance Guest (Jimmy) och Leo Rossi (Budd) gör mycket okej jobb i sina rollförvaltningar. Åter igen så som i första filmen är det Donald Pleasence som snor showen som Sam Loomis som med sin besatthet och skarpa repliker blir mer en härlig att beskåda. Det är klockrent när han svarar en förälder som säger: ”How long is this going on I´ve been Trick or treat to death” med “You don´t know what death is”. Min favorit scen i filmen är helt klart den fantastiskt konstiga då en 17 åring är på väg hem från en Halloween-fest utklädd i overall och exakt samma sorts mask som Michael Mayers. Då poliserna ber honom stanna fortsätter han att gå och går ut i gatan där det kommer en polisbil i full karriär och kör på honom och rätt in i en skåpbil och brinner där av upp. Oerhört tragikomiskt. Scenen är också sjuk i den aspekten att om hann inte hade gått där så hade polisbilen kört in i skåpbilen i hög fart ändå och då återstår bara att undra varför? Annars finns det två saker jag stör mig en aning på. En är att Michaels mask helt plötsligt är ljusare vit än i den första filmen. Nästan som om han hunnit stanna någonstans och tvätta masken direkt efter att han fallit ner för huset. Den andra saken att han varierar sätten han dödar sina offer på. Jag hade hellre sätt att han fortsatte att bara använda kniven som i första filmen. Han ska liksom vara lite manisk och är man det så tänker man inte så mycket på hur man gör. Annars så skapas det fortfarande bra stämning och att känna sig jagad i trånga sjukhus miljöer ger en höjning av detta. Gillar också att man får se Michael röra sig fritt bland utklätt folk vilket ger rysningar att en mördare kan faktiskt gå runt bland alla människor.
Betyg då? Ja som jag skrev om den första så är ju inte slasher den bästa av genrer men då detta är bland de bästa i genren och har väldigt bra spänningsvärde så står båda filmerna som sagt på: 4/5. Ensam får denna liksom den första betyget: 3,5/5.