Halloween: H20 Twenty Years Later (1998)
20 år efter att Michael Mayers brann har han då äntligen lyckats söka upp Lauri Strode (Jamie Lee Curtis) som efter den händelsen fejkade sin död samt flyttade till California och bytte namn till Keri Tate. Där jobbar hon på en privatskola som hennes son John Tate (Josh Hartnett) går på. Hon har med andra ord lyckats skaffa sig ett nytt liv och livet tycks också vara på väg att ordna sig ännu mer då hon också börjat bli förälskad i Will Brennan (Adam Arkin) som också jobbar på skolan. Då det är Halloween så förbereder sig skolan för den årliga Campen och eftersom Lauris son ska åka blir läget extra oroligt då det också visar sig att hon inte lyckats bli kvitt spökena från förr.
Denna film regisserad av Steve Miner tycks ignorera alla filmer efter tvåan även om man inte behöver se det så. Då man kan se dem filmerna som att Michael håller på med sökande efter Lauri. Är den då något att ha? Jo det kan man väll tänka sig att det är. Gillar första delen av filmen då stämningen successivt byggs upp då man dels bjuds på små skrämsel upplevelser delvis då Lauri ser i syne och sedan blir skrämd eller då Michael är i blotta närvaron bland folk och en del ser honom men vet inte vem det är. Men sen när det väl börjar hända en massa ja då försvinner allt helt plötsligt. Inget är spännande längre förutom några scener innan upplösningen då de jagas in i huset. Sedan går det tyvärr alldeles för lätt. Filmen är snyggt filmad och gillar det lite halvhöstaktiga som ger visa saker en lite gråröd ton. De som spelar tonåringarna lämnar mycket att önska i framträdande oerhört ytliga karaktärer förutom kanske John Tate men det märks inte så mycket ändå. Alla andra skådisar lämnar också mycket att önska förutom Adam Arkin och Jamie Lee Curtis vars roller känns som de ända välskrivna i filmen. Förvisso är LL Cool J halvrolig som grindvakten Ronald “Rony” Jones men tyvärr tillför han inget egentligen. Själva Michael Mayers känns ena stunden snabb, ena stunden slö och kanske ibland aningen för smart men man kan nog förbi se det. Skulle fortfarande vilja se honom lite mer desperat, besatt och manisk och att det då ska avspegla sig i hans rörelser. Det är heller inte så många dödanden och heller inte så mycket blod. Känns nästan som man struntat i det och bara satsat på för vad som komma skall i slutet. Ser dock filmen som ett halvvärdigt slut på historien men ja om något överdrivet ändå.
Är faktiskt inte överrens med mig själv om betyget. Igår var jag mer på det klara att det skulle vara en 3:a men när jag suttit här och skrivit och tänkt och analyserat lite känns det mer som 2,5 så det blir svårt detta. Nej skulle velat haft mer karaktärsutveckling i form av en eventuell förklaring från Michael Mayers särskilt när det känns som de bygger upp för det. Här skulle filmerna ha slutat. (Mer utvecklande i hur jag ser på allt kommer i en sammanfattning och analysering efter jag sätt alla filmer). Betyget får bli: 2,5/5
Kommentarer
Trackback