När Hrundi V. Bakshi (Peter Sellers) under en inspelning råkar spränga ett sätt, där bara en tagning kunde tas, då han skulle knyta skon ska han få sparken. Men ett misstag sker under ett telefonsamtal och hans namn skrivs istället upp på en lista för ett party som regissören (Herbert Ellis) ska ha. Där dyker han så klart bara upp helt okänd men alla finner sig i att han ska vara där trots att han sätter sig i väldigt knepiga situationer. Vad ska nu hända med festen?
Detta är en mycket rolig film med enkel situationskomik och slappstick om man så vill. Bra också med tanke på tiden den är gjord också och komiken funkar både nu som då. Väl regisserad av Blake Edwards som fångat det mesta på bra sätt och får man jobba med en expert som Peter Sellers ja då kan det bara bli succé. Här spelar han den kassa men blyge och gladlynte indiska skådisen och gör det mycket bra. Det är också kul att se hur väl alla andra skådisar anpassar sig till Peter Sellers situationer han sätter dem allt från bartendern (Paul Ferrara) till han som spelar hans favorit skådis genom tiderna Wyoming Kelso (Dennis Miller). Gillar när han råkar skjuta med sugploppspistolen rakt i pannan på honom och sedan lotsas som ingenting då Kelso ser en aningen irriterad ut. En annan rolig scen är när Hrundi ska ge regissören telefonen trots att dem båda har händerna fulla och knappt kan ställa ifrån sig nått. Finns fler scener. Claudine Longet som spelar Michele Monet som Hrundi blir förtjust i gör också ett bra jobb. Trots detta är det nått som gör att den inte kommer upp i yppersta klass även fast den är väldigt bra. Jag tror att det just är för att den är gammal och kanske för att Peter Sellers ser lite halvskumt sminkad ut som indier men egentligen kan man ju bort se från det. Det är ju trots allt en komedi. En bra sådan och den får betyget 3,5/5