Jason and the argonauts; Gyllene skinnet (1963)




Pelias mördar Jasons far för att bli kung över Thessaly men i samma veva får han en förbannelse över sig att en dag kommer Jason (Todd Armstrong) tillbaka och ska hämnas sin fars död och bli den rättmätiga kungen över Thessaly. Väl tjugo år efter detta kommer Jason tillbaka till Thessaly för att utkräva hämnd på sin far. Men eftersom han inte minns hur hans fars mördare Pelias (Douglas Wilmer) ser ut så går han i god tro ovetandes till Pelias själv. Han får i uppdrag att finna det Gyllene Skinnet som har helande krafter och sedan ska Pelias hjälpa honom med sin revange och få tronen som tillhör honom. Eftersom det på resan kommer att finnas många faror som gudinnan Hera (Honor Blackman), som också hjälper honom på resans gång, varnat för samlar Jason ihop flera av greklands bästa krigare. Där bland dem Hercules (Nigel Green) men också Pelias sluge son Argos (Laurence Naismith) som definitivt kommer att bli ett problem. På resan ställs dem mot faror så som en bronsjätte, ett omöjligt vatten passage, en sjuhövdad Hydra och en del annat. Det Gyllene Skinnet finns i ett Kungarike styrt av den elaka kungen Aeetes (Jack Gwillim) som gör allt för att inte låta någon få det.
Jag gillar hur denna film bara börjar på direkten. Far fram med glädje och skön äventyrs stämning. Med bra skådespeleri och lagom djup i karaktärerna så får man en bra berättelse i bra fart. Sedan att effekterna är av suverän klass designat Ray Harryhausen så kan inget gå fel. Jag bara älskar skelettarmén, hydran och hur Guden som hjälper dem vid vatten passagen är gjorda. Yppersta klass för att vara 1963. Gillar också att Hercules inte är framställd som nån super muskulös spännis utan är en mer vanlig kraftkarl som gillar att ha skoj och säkert inte spottar i glaset om han blir erbjuden en öl eller två. Huvudkaraktären Jason tar inte heller upp för mycket plats av filmen utan det är lagom med plats för de andra också i den mån det hinns med mellan de actionscener som finns.
Som helhet är denna film regisserad av Don Chaffey mycket bra och mycket underhållande. Gör nu inte fel heller när du tittar på den och tänk på att den är gjord 1963 så du inte sitter och jämför den med alla nya filmer som finns. Själv tycker jag att den är betydligt bättre än mycket nytt skräp som görs och ger den därför i betyg: 4/5

PS: En rolig detalj i filmen är när kung Aeetes slänger en bägare. Det hörs nämligen inte något ljud av den. En liten miss i en annars perfekt effektfull film för att vara 1963. DS

Kommentarer
Postat av: sandra

Man fick lite "Odyssen" kännsla utav filmen du berättade om. Men det kanske har med hämnd händelsen och så jakt scenen. Men man blev bra suggen att se den.



Sv: Balsam för själen, ja varför inte. Hår är ju något utav det viktigaste för visa. Så att hålla det i extra fint trim, kan ju vara ett sett att mata sin egna själ på. Väldigt tänkvärt och känns som att det kommer att bli fler diskutioner om detta :)



Ha det fint!!! Kram

2010-08-24 @ 07:17:22
URL: http://mammansandra.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0