Samson är en val som lever med sin flock ute på dem stora haven. Han blir ständigt uppmanad att hålla sig borta från dem stora farorna så som järndjur och späckhuggare. De får strax sällskap utav den lilla Sally som tappat bort sin flock och blir genast en lekkamrat till Samson. Samson är besatt utav Moby Dick som hans mor berättar en saga om och Samson drömmer om en dag då han ska komma tillbaka och rädda dem från järndjuren.
Detta är en dansk-svensk produktion skriven av Bent Haller (Pojken som ville vara isbjörn), Jannik Hastrup och Li Vilstrup och är framför allt inriktad till barn. Dessutom innehåller den ett stort försök att göra barn medvetna om miljöfrågor och att resurserna i havet håller på att skövlas bort så som föda och samt bränslen i form utav olja som exempel. Detta minns jag att det redan 1989 eller när det var vi såg den, i källaren på det hus vi bodde i då, ingöt en hel del ångest i mig men också en hel del förvirring. Det gör det nu med men kanske inte på exakt samma sätt. Mycket har med det djupa allvaret som den genererar med hoten dem ställs inför samtidigt som musiken är skapligt hotfull med sin repetitiva basslinga. Samtidigt innehåller den humoristiska inslag som i denna film fiskmåsen får stå för samt ett par valrossar som inte kan svara på vilka dem är. Något som också fick mig att känna ångest utav denna film och även gör nu är framställandet utav bläckfiskarna som lömska djur som ska ätas upp. Ett djur ska lära sig att fixa sin föda vilket är helt rätt. Hur ska det annars överleva? Animationstekniken verkar vara rätt så intressant. Det ser emellanåt ut som man har tecknat på tygstycken då jag finner mig se tygporer eller vad man ska kalla det och så har man lagt det ovanpå varandra och på det sättet genom att flytta på nått sätt och teckna mera få det att bli rörligt. För denna tid känns det på något sätt innovativt men med tanke på en hel del annat tecknat som redan fanns var det nog snarare frågan om ett billigt sätt att göra det hela på. Det skulle ju kunna vara animerat med duk och saker man håller framför. Jag tycker ändå att det är ett ganska okej animerings sätt. Röstskådisarna i den svenska versionen gör ändå en ganska bra insats. Tycker emellanåt Staffan Hallerstam som gör rösten för Samson påminner om hur Matadoren säger hjälp i Tjuren Ferdinand på Julafton i Kalles-jul. Samma tonläge nästan hela tiden. För dem som inte vet har han haft roller i Kråkguldet och Kullamannen samt spelat Marko i Pippi på dem sjuhaven och röstat i en rad olika animerade serier och filmer. Bland dem sista var det Askungen 2 och 3. Rösten till Sally görs utav Louise Raeder som utöver att ha haft några roller i Alla vi barn i Bullerbyn och Ronja Rövardotter också gjort en massa röstinsatser till en hel del animerade serier. Utöver det är det värt att nämna Meta Velander och Mathias Henricsson. Den sistnämnde har varit med i en hel del tv-serier bl.a. Tre Kronor, c/o Segemyhr, Pip-Larsson, Snoken och Rederiet samt en del filmer som I Lagens Namn och Zorn. Meta har varit med i bl.a. Sprängaren och Beck – Sista dagen samt röst i Aristocats och Bernard och Bianca.
Vidare tankar kring denna film är om man egentligen ska göra så här allvarliga propagandafilmer för småbarn? Det verkar typiskt för den tiden att man vill indoktrinera saker tidigt och på så vis inte få någon som helst skeptisk effekt kring miljön och världen. Den verkar samtidigt så flummigt korkad på sina ställen och då tänker jag framför allt på valrossarna som på något sätt får symbolisera att om du inte tänker på miljön så är du korkad. Som liten fattade man ju inte allt detta utan att filmen i sig genererade en hel del ångest. Det hela får mig att fundera vilka barn i vilken ålder som dem tänkte att den skulle vara för? Säkert för dem i min ålder då utav 5-7 år och lite äldre. Visst är miljön viktig och hur ska man göra barnfilmer på ett bra sätt är ju en fråga? Däremot tror jag inte det är rätt sätt att sätta skräck i barn för att få fram sin sak. Alla sätt att anpassa det på har ju varit rätt så konstiga genom åren och nuförtiden så tror jag dem görs för föräldrar och sedan är den enkla humorn för barn. Det kanske genomsyras lättare och samtidigt är smartare gjort nuförtiden.
I sin helhet så får denna film 1,5/5 och det är framför allt pga. animationen.