Året är 1547 och portugisen Fernando Da Gamma (Gary Stretch; Alexander och The Heavy) spolas i land i Siam (Thailand) då skeppet han färdats med sjunkit. Han blir snabbt tagen till fånga av arabiska slavhandlare som efter ett litet turbulent flyktförsök säljer honom till den förtjusande portugisiska kvinnan Maria (Cindy Burbridge; A house of mad souls och Clueless) som är dotter till den portugisiske godsherren Phillippe (John Rhys-Davies; Sagan om ringen, Jakten på den försvunna skatten och det sista korståget). I Siam råder det dessutom krig och Phillippes soldater allierar sig med kungen (Nirut Sirichanya; Baksmällan 2 och Ong Bak 2 o 3). Samtidigt smids det en plan inom hovet för att kunna ta över makten.

  Denna Lek Kitaparaporn regisserade film är den första engelskspråkiga Thailändska filmen sedan 1941 då King of the white elephant var den senaste. I denna film får vi se oerhört dåliga animationseffekter som läggs in lite här och var. Sämst är nog krokodilen som ska överraska Fernando när han ska ta sig lite vatten. Vid ett tillfälle så ser det snyggt ut trots förutsättningarna och det är när det blir en vy in mot staden och dess hamn då man ändå klart och tydligt ser att det är effekter men att dem ändå gjort en snygg vy utav det. När vi ändå är inne på miljöer så måste jag ändå säga att filmen bitvis är filmad i snygga miljöer som dem dock också förstört med dåliga bakgrunder emellanåt. En hel del av actionscenerna lämnar mycket att önska men ibland kan dem faktiskt se lite coola ut. Den komiska aspekten som allt som oftast infinner sig i dem är på något vis ett plus även fast dem inte är menade överhuvudtaget. De har en tendens att se Jackie Chan-klumpiga ut fast när han gör det med stil ser det ut som att här blev lösningen så p.g.a. aktörernas begränsningar. Roligast är dock när dem ska få en att tro att John Rhys-Davies skulle kunna hoppa så högt och snabbt i en actionscen. Om han skulle kunna det överhuvudtaget? Det jag stör mig mest på med skådespeleriet är nog att rösterna verkar vara ditlagda i efterhand så att det inte ser så synkat ut med hur dem pratar. Sen att nästan ingen av skådisarna gör en bra insats är en annan sak. Kan ha att göra med att dialogen inte är bra skriven och inte känns helt naturlig. En annan sak jag undrar är varför både Fernando och Maria har skolade tillgjorda teaterröster. Känns nästan som om man tror att det är så dem skulle prata på 1500-talet om man var av finare börd. Den ända skådis som får godkänt är John Rhys-Davies som ändå gör en insats som sig själv och det funkar i alla fall mer än väl i denna film. En annan som kommer undan är nog Dom Hetrakul som Tong men det är bara med nöd och näppe. Den sämsta och mest överdrivna skådisen i denna film är Yoe Hassadeevichit som spelar drottningen. Hon tycks inte förstå vad det här med skådespeleri innebär och är grovt överdriven i sin roll. Vissa av dem dåliga kulisserna tycker jag finner sin roll i denna film för det ger det ändå en viss charm och man kanske ändå försökte och ändå inte ville ha det för bra. Gillar också en del av rekvisitan delvis med soldaterna och deras utrustning osv.. Storyn funkar men skulle behövts mer förklaringar på vissa ställen t.ex. varför det är krig eller varför drottningen vill ta makten m.m.. Det är alldeles för få förklaringar helt enkelt.

  Denna film ska enbart ses om man vill se väldigt många B insatser med en viss charm och hur man kan försöka göra en film. Underhållning bjuder den definitivt på men stora delen utav den bygger på att det inte är välgjort och konstigt dåliga insatser. Dock får den betyget 2/5. 

Jennifer (Charlee Danielson) är ingen vanlig tjej. Hon har fötts med sju stycken klitoris och en oemotståndlig sex drift. Varje samlag slutar ofta med att partner blir dödad och två timmar efter akten så föder hon en missbildad bäbis. Sökandes som hon är jobbar hon som pornografiskfotograf för att försöka hitta någon eller något som kan leva upp till den ultimata orgasmen. Hon anar inte att det kan vara närmre än hon tror efter ett jobb i en villa hos den oerhört steroidiserde Batz (Anthony Sneed).

  Alltså detta är en film som är regisserad av Frank Henenlotter (Basket Case och Frankenhooker) borde egentligen tilltala mig men så blir det helt tvärt om. Jag gillar mycket som är oerhört stört men detta är nog för stört för mig. Det är mycket mer enbart en komedi med oerhört bisarr humor än en skräckfilm som den också tituleras som då den definitivt har avsaknad utav skräckinslag. Det ända som jag tycker är bra i filmen är dialogen i första halvtimmen som har ett visst djup samt ljussättningen på många ställen som faktiskt gör den snygg i många stunder. Efter den första halvtimmen så spårar filmen ur totalt och det som ska vara roligt faller ganska platt rakt ner. Kan inte i min värld begripa att man kan tycka detta är roligt mer än i några sekunder. Utförandet är dessutom halvbra då mannens kön ser ut som någon form av förlängd lerklump. Huvudrollsinnehavarna är ok ibland men i övrigt inte allt för ofta. Skulle nog mycket hellre ha sätt en film med dealern som ger alla skumma medicinska preparat till Batz. Kunde på många vägar varit en bättre film än det här. Vet faktiskt inte om det är värt att säga något mer om det här?

  Håller er borta om ni inte har betydligt mer super störd humor än jag och som varar hur länge som helst och som tål att ett skämt tjatas ut. Betyg: 1/5

Världens beskyddare är Action Man och hans följe på två medhjälpare bestående utav Red-Wolf och Flynt. En dag begås en ond handling i form utav en kidnapping av en professor som ser ut att genomföras av Action Man. Det hela är dock bara en mantel för att få Action Man efterlyst. Skurken No-Face ligger bakom planen för att med hjälp utav professorn få dr. X återupplivad och kunna ta över världen med den stora robotarmén.

  Detta måste vara det absolut sämsta animerade jag sätt någonsin. Åtminstone så tror jag det. Kan inte minna mig att jag sätt något sämre. Det mesta känns plastigt och ofärdigt. Många utav dem animerade bakgrunderna ser bara påbörjade ut. Vidare kan en ju undra hur dem kunde bli nöjda med att se att när karaktärer och så såg färdiga ut men bakgrund och annat bara såg ut som kulisser utav klart så kunde man väl fortsatt lite till? Är inget fan heller utav detta sätt att animera karaktärer på då dem ser ut som allt för välpolerade dockor istället för sammanflytande animationer. Den mest levande karaktären är No-face som tillika inte har något ansikte. Det känns lite komiskt. En ganska konstig grej är att en viss del utav handlingen inte används så att den har någon större effekt mer utöver att det blir svårt att ta sig in och hämta fordonen dem behöver från den egna basen. Utöver det så verkar det som att No-face är den enda karaktären som verkar ha någon direkt karaktärsutveckling då han innan dr. X är återuppväckt känns som en klar ledare men underkastar sig den dominanta och plumpe dr. X och när dr. X är ur spel så är det No-face som känns betydligt ondare samt smartare. Dubbningen i denna lilla film är också katastrofal dålig. Vet ej vilka som gör dem svenska rösterna men bra är det inte (har inte lyckats hitta det heller). Det är nog bara Red-Wolfs och No-Face röster som låter halvt intressanta annars undrar jag skarpt vad målet med detta har varit? Flynt låter som vilken själlös pojke som helst som dem bara sagt åt att prata stelt in i micken och fått instruktioner att han ska försöka låta häftig ibland. Vore det inte för den emellanåt oerhört komiskt konstiga dialogen så skulle detta vara helt underhållningslöst. Ta bara dr. X: ”Ah, det känns skönt att vara ond igen. Skapa elände, krig och förödelse som i gamla dar”. Alltså vem pratar så? Det märks att dialogen är skriven så att man tror att barn inte fattar att dem är onda om dem inte säger det. Man bygger det helt enkelt på att barn annars inte fattar det. Känns som att man idiotförklarar barn. Men denna överpedagogik leder oftast till mer ett fördummande utav individer än tvärtom. Skulle inte förvåna mig att detta kan leda till att barn tappar intresse för denna film snabbt i det anseendet. Förstår egentligen inte varför någon ska ägna tid åt denna korta animerade film överhuvudtaget mer än att man bara skulle vara intresserad utav att se själv. Den känns bara ihop kastad för att man kommit på att Action Man har man figurer med och då måste det givetvis också finnas en animerad serie för barn.

  Jag tycker detta bör undvikas om man inte vill ta del utav lite konstig och rolig dialog. Betyg: 1/5