I det andra avsnittet så bearbetas ämnen som hur hysterin kan vara över att det kommer en kändis till en liten stad. Kathie Lee Gifford kommer nämligen till South Park p.g.a. att Eric Cartman vunnit en uppsatstävling där man skulle skriva om hur man skulle rädda världen. Hela staden blir i alla fall uppspelt över detta och borgmästaren ser sin chans till att fixa något mycket bra för sin framtid. Cartman blir beordrad att komma i form till prisutdelningen eftersom han är lite överviktig. Prisutdelningen ska ju skötas utav Kathie och sändas i TV så det är ju bra om det ser bra ut. Eric Cartman äter sedan Weight gain 4000 för att komma i form och som en hel del andra människor så tror då Cartman att det räcker med att bara äta det utan att träna. Det hela speglar på en hel del människors oförstående och emellanåt lathet till att komma i form och tror att det hjälper med enkla medel då det i själva verket gäller att jobba för det. Andrahands handlingen i detta avsnitt då Mr. Garrison har en hämnd att utkräva på Kathie Lee som tillslut handlar om att han vill döda henne är ett utmärkt sätt att introducera Garrisons schizofrena förhållande med Mr. Hat (han själv). Det är så smart gjort emellanåt att man blir stum av beundran. Det dyker även upp en massa små filmreferenser och citat här och var som jag egentligen inte kan sätta finger på vilka filmer det är men ändå funkar det. Drivandet med att borgmästaren bara vill att Chef ska sjunga för Kathie är att det kan vara bra att en mörkhyad sjunger det så får hon pluspoäng för det. I övrigt är handlingen rasistisk men driver ju med sådana företeelser och att det är så många toppar tänker att det ska se bra ut utåt sätt. Poliser som är tröga och har dåligt minne drivs det också med rätt kraftigt då officer Barbrady är en sådan. Han kan inte själv komma ihåg vad han tipsar om. Att Mr. Garrison får beröm samt testar olika utseenden på ett gevär är i sig en drift kring Amerikas fixering vid vapen och att det gäller inte bara att ha ett utan det ska se coolt ut också. Detta var lite om avsnitt nummer två. Det finns säkert betydligt mer att fragmentera och eventuellt diskutera i alla avsnitt. Kan ju vara bra om jag låter er slippa att läsa långa uppsatser utav detta.