Kolonien kontra Spöket i Köket och Världens Band
Jag var på Fåfängan här i Nyköping förra onsdagen då det var Folkfesten som stod på programmet. Mitt största intryck från detta evenemang var nog att det var det mest välbesökta evenemanget på Fåfängan hittills i sommar. Vad det egentligen beror på kan en ju mest bara spekulera i? En av dem troligaste anledningarna är att dem som är engagerade inom folkmusik är oerhört bra på att hålla koll på samt att dra på evenemang, vidare så engagerar folkmusik många och är väldigt populärt rent traditionsmässigt i detta land. Det finns dessutom rätt så många som spelar fiol och som har testat det som blir extra intresserade då dem får chansen att vara med i lite folkmusikworkshops och samtidigt få lite nystart för att fortsätta spela. Ett av mina huvudmål med besöket denna dag var, utöver att hänga med trevligt folk, framför allt att en gång för alla reda ut vilket band som jag tycker är bäst utav Kolonien, Världens Band och Spöket i Köket. Innan det var dags för det fick jag dock vara med i en Visworkshop och ta mig en fika med Herr Blomgren. Visworkshopen gick till så att man stegvis sjöng några delar ur små visor som sedan sattes ihop till en helhet. Det var spännande men kunde också bli lite rörigt. Mest övning gav det åt ens minnesförmåga samt att en fick öva på sången.
Det har nu då blivit dags att komma in på musiken och jämförelserna banden emellan osv.. Detta kommer mest att baseras på upplevelser då jag inte äger någon skiva eller något sådant med nått utav banden. Jag tänker mig att jag först skriver lite om Världens Band och upplevelsen kring det bandet. Världens Band är, om jag har fattat det rätt, förlängningen utav Kolonien. I denna konstellation blandas ännu fler influenser in från världens alla vrår i en kompott som spelar tiotusen toner per minut. Här är dem dessutom 14 stycken på scen istället för 4 stycken i Kolonien. Jag bygger detta på en två år gammal upplevelse på Festival Decimal 2014 som ägde rum på samma ställe som dagens Folkfest. Min upplevelse säger mig att Världens Band var överhypeade och att det blev för mycket när dem skulle försöka klämma in så mycket musik på en och samma gång. Nog för att det stundtals var bra så blev det också mer än ofta alldeles för mycket. Dock var det ju kul att se att dem ganska ofta lyckades få så många på scen att låta mer än ok. Häftigast var dock han som hade ett oerhört udda instrument (hoppas kunna använda en bild som innehåller det). Trots allt detta så var ju ändå Världens Band en skön avslutning på en fantastisk festival. Det går det inte att ta ifrån dem. Om vi nu går vidare till Spöket i Köket som dels avslutade Festival Decimal förra året (2015:s mest bortregnade festival dessutom så höll jag plocka undan på resten utav området eftersom jag jobbade så hörde det hela bara i bakgrunden) samt avslutade Folkfesten förra onsdagen (13/7). De började med några halvsega låtar för att efter ett tag komma igång ordentligt. Bäst var när dansken fick sjunga sin visa som lät lite som ett amerikanskt jazzvisenummer samt den folkvisan dem fick att låta metal fast med folkinstrument. Mycket skickligt. Variationen på låtarna var bra och dem lyckades få in dynamiken så att alla instrument kom till nytta på ett bra sätt. Är oerhört imponerad utav bandets general som sitter ner i högra hörnet, för publiken sätt, som delvis nästan konstant stampar takten på en mickad bräda, spelar gitarr och sjunger samtidigt. Oerhört skillat. Dem kommer nästan upp i Koloniens klass men bara nästan. Vad är det då som gör att Kolonien är bäst utav dessa tre band? Jo det är just det att dem är 4 stycken och får det att låta mäktigt ändå samtidigt som dem har bra låtar med bra texter. Kommer inte ihåg någon text nu men dem innehåller mycket bra budskap om att vi ska hjälpa varandra etc.. Kolonien drabbas inte alls någon gång utav att det blev för mycket utan använde sina resurser på ett bra sätt. Spöket i Köket blev för mycket någon gång i början och efter det var dem mycket bra. Världens Band är för mycket någon gång i varje låt men över lag bra i alla fall. När man blandar in för mycket saker i en låt så är det för mig som att använda alla färger när man klär sig. Det blir som om man inte har någon aning om vad man vill för något. En tappar konceptet och det blir rörigt helt enkelt Sammanfattningsvis så vinner Kolonien på att dem aldrig blir förmycket och har bra texter samt musik. En väldigt nära tvåa är Spöket i Köket. Då vet vi vilket som kom sist i denna trio. Förakta inte det då alla tre är bra band. Vill ni kolla upp något utav banden är det bara att kolla efter länkarna i bandnamnen i texten. I fall ni undrar så är det folkmusik det rör sig om. Håll till godo!
Vi lever för att svära och att svälja tjära!
Tankar och reflektioner efter Independence Day 2
Några funderingar som dök upp efter att ha sätt filmen Independence Day 2. Ganska ofta när en film handlar om att det kommer utomjordingar till jorden så målas dem allt som oftast upp som att dem skulle komma med dåligt uppsåt som t.ex. Krig eller utplåning utav människor ("onda alltså"), i och för sig bjuder denna film på en liten bonus på det som säger mot den tesen. Men varför undrar jag? En tes jag har är att det bygger på den där mänskliga i oss att vi allt som oftast är rädd för allt främmande då det egentligen inte finns så mycket att vara rädd för eftersom det är vi själva som delvis skapar rädslorna. Men främmande saker är läskiga enligt ett sätt att se det på men om man inget vet behöver det inte vara grund inställningen anser jag. Det skulle också kunna vara så att vi människor bär på tankar och känslosystem som den, förmodade, högt intelligenta livsformen som kommer anses för primitivt för deras intelligens och måste därför raderas bort eller rättare sagt utplånas för att dem inte ska bli lockade utav att hamna i sådana tankebanor igen. Annars skulle man ju kunna tänka sig att det bara borde vara att ignorera oss.
Vidare funderingar handlar nästan om samma sak men man kan säga att denna film speglar flykting frågan. En rädsla för det okända men om man ser det med lupp så kan man ta hjälp utav andra av liknande härkomst och lösa problemet med hjälp utav dem och inte barrikera för all framtid. Dock undrar jag varför lösningen måste vara krig? Varför vill vi lösa konflikter med våld? Det löser ju aldrig någonting. Dialog och kompromisser och kommunikation borde vara a och o. Död ska tydligen vara det man ska kämpa för dock. Funderar kring om det är vår primitiva sida som dominerar här? Så fort någon attackerar oss måste vi attackera tillbaka istället för att försöka stå över det och försöka resonera sig fram en lösning. Det som måste in i detta fall är att försöka att inte ta saker alldeles för personligt för det är allt som oftast då som ilskan slår till. Ju mer påhoppad på något en blir som en har stor anknytning till desto mer personligt tar en det. Även fast det allt som oftast aldrig är så illa menat som det låter. Vi borde lära oss att chilla lite mer. Det skulle vi må bra utav är jag ganska så övertygad om.
Sista funderingen blev om vi verkligen vet vad som händer om man borrar in i jordens mitt? Detta näst intill omöjliga uppdrag kräver ju sin borr om man säger så. Det är ju till och med så att man inte riktigt vet vad Jordens mitt består utav eller vad som finns det. En teori är ju att det är en brinnande kärnmassa som då skyddas av något oerhört starkt kärnlager. Det är ju inte säkert att man skulle kunna borra igenom det om man kom ända så långt ner. Om denna teori kring Jordens mitt skulle stämma är min teori att det skulle bli världens smäll om man borr in i mitten på jorden. Ungefär som vid atomklyvning via fusion. Blir som någon slags Big Bang och blir som en ny start. Eller så kanske det blir världens vulkanutbrott med en massa eld som börjar spruta ur jordens mitt.
Vidare tycker jag nog detta var en uppföljare till den första även fast en del säger att det är samma film som den första. Det är det ju också delvis men inte riktigt. Dock är återanvändningen utav skådisar från förra filmen oerhört tröttsam trotts att filmen i sig är underhållande men inte mer. Anledningen till att det är en uppföljare är ju att den utspelar sig senare och att det är uppenbart att utomjordingarna ska hämnas. Däremot förstår jag känslan utav att det skulle vara samma film då den återanvänder gamla moment som funka i den första filmen. Egentligen bör jag se filmen flera gånger för att sätta ett betyg men den får ändå ett preliminärt betyg som är 2/5.
