Ja ha man har återfunnit tiden eller uppfunnit den på nytt. Börjar få rätsida på det mesta. Har varit en hektisk period med ultramycket att göra samt att det har bidragit till att man blivit skapligt trött och varit det emellanåt och jag är rätt dålig på att tacka nej till saker. Det är ju roligare med äventyr och så är det bara. Tänkte göra en grej som jag i princip aldrig gör köra ett gäng frågor som handlar om att man utmanar varandra fram och tillbaka. Den enda skillnaden är att jag utmanar ingen och svarar här på 21 frågor istället för 11 som utmaningen innefattar. Utmanad blev jag av Mamman Sandra som det finns länk till på min sida bland alla andra länkar. Till frågorna:

 

1. Om du vann en miljon vad är det första du skulle göra?

svar: Sätta in pengarna på ett sparkonto och fixa så att det fördes över en viss summa varje månad så att det blev som en lön.

2. Om du fick träffa precis vem du ville för två timmar vem skulle det då vara och varför?

Svar: Antingen någon med otroligt mycket makt i världen som man skulle försöka lirka in en massa vettiga tankar in. Eftersom vi bor i Sverige så skulle väll de bli Reinfeldt eller så skulle jag ta en opositionsledar och förklara för dem vad de måste göra för att ta över makten. Annars så skulle det vara kul att träffa Adolf Hitler för att se om man kunde få in honom på ett vettigt spår och sluta med all skit han gjorde så att han inte skulle hinna göra det och om det inte skulle gå så kan man döda honom för det är ju en människa som ingen skulle sörja om man tog kol på han. Sedan får du din enda chans att döda någon om du skulle vilja testa det. Fast jag skulle nog banga för efter ett samtal med någon så blir den saken betydligt svårare skulle jag tro. Hoppas ni inte tog det andra svaret för seriöst ;)

3. Vad är ditt drömjobb?

Svar: Journalist/författare. Får man vara frilans så känns det oerhört fritt att ta reda på en massa sanningar samt försöka otrota dagens oerhört soppiga journalistik som finns emellanåt.

Har upptäckt en ny sorts personer som jag stör mig på. Det finns nämligen dem som lägger sig i diskussioner som man antingen har på facebook eller dylika medier eller i verkligheten som menar att de inte är värt att diskutera något överhuvudtaget. De kanske inte säger det rakt ut men i undertonen av det dem säger kan man fatta att det är det dem menar. Menar att om man nu inte vill diskutera en sak så tänker jag att då behöver man ju inte lägga sig i diskussionen överhuvudtaget. Men tänker också att varför har dem givit upp? Menar diskuterar man inte saker så kommer man inte någonstans i samhället. För att komma någonstans så är kommunikation och diskussion grundsteget för att komma någonstans överhuvudtaget. Det är ju egentligen dessa människor som verkligen inte kan klaga på att samhället ser ut som det gör. Gillar heller inte att dem går in med den tonen att de försöker övertyga en annan att man inte ska komma här och komma och tycka en massa saker. Nästan som en sekt som tycker att det är fult att ha åsikter och tycker man inte som dem är man fel ute. Man ska inte tro man är något och då inte kan förändra världen. De kanske inte tycker att man ska eller tänker vad gör det att vi diskuterar saker på facebook eller dylikt men då hänvisar jag åter igen till att med diskussioner börjar allt sedan kan det vara en del av arbetet att dela med sig av sina åsikter för att komma fram till rimliga saker. Man får se det hela som ett större fika rum där alla ämnen kan dyka upp. För kan man heller inte diskutera det här då kan man inte heller diskutera det när man är ute och fikar. De tänker säkert att det inte går att göra något åt saker och ting och tänker då enbart på att de själva ska ha det så bra som möjligt. Men då får man inte ett så bra samhälle som man vill ha heller. Även fast det kanske är kört så måste man tro på hopp om förändring. Det är ju trots allt hoppet som är det sista som överger människan. Men jag klandrar dem inte heller för att jag förstår att man kanske inte orkar då man jobbat en hel dag. Då är det lättare att slå sig ner och titta på ett dåligt program på tv. “Var nöjd sköt dig själv liksom”. Men det är ju precis det de som styr vill att du ska göra. Du ska vaggas in i en slöhet för att inte orka göra något åt någonting. Det kan vara så att jag övertolkar att folk inte vill diskutera saker också och då kan det vara så att de som lägger sig in i diskussionen som jag fattar som sådana som inte vill diskutera bara kan se saker på ett sätt och drar då det ända kortet de har och verkligen satsat på det. De kanske har känt sig hotade då eftersom de inte är så att de kan se saker på flera sätt. De kan också ha känt sig provocerade att de själva inte kommit på samma tanke och tänkt i samma bana och då helt enkelt tar ställning i andra riktningen i ren protest bara för att deras tanke är hotad. Men tycker ändå att känslan är mest för att de inte tycker att man ska diskutera något och då tycker jag att då kan de låta bli att lägga sig i.

En annan sak som dykt upp i och med dessa människor är ifrågasättandet av allt särskilt utanför ramarna för vad som är rimligt. Det är då när ifrågasättandet spridit sig ner på nivån då till och med förintelsen ifrågasätts om den har ägt rum eller inte man verkligen blir orolig. Då har den verkligen spridigt sig utanför rimlighetens krets. Menar när det finns tillräckligt med källor som pekar på att en sak är sann så finns det större chans på att det ägt rum. Sedan skapas propaganda om de sakerna som förnekas för att folk ska bli vilse. Det kniviga med att den skapas är som om de själva vet att det rasister osv. vill framhäva är fel enligt allmänheten så de måste skapa sidor och annat som Metapedia för att lura folk och säga: “Nej då vi är inte alls ute och cyklar”. Det blir också då ganska motsägelsefullt att ens vara rasist och nazist eller vad man vill kalla sig menar om man vet och känner på sig att det är fel varför är man då det? Dem kanske är övertygade att det är rätt men folk tycker det är fel. Då vill dem påpeka att det inte är det genom detta och blir då genast ännu mer patetiska. Menar hur kan ett mångkulturellt samhälle vara något dåligt? Vill man inte utvecklas och lära av andra? På sätt och vis kan man se det rätt komiskt att några vill stänga in sig och vara för sig själva för det blir ju ett destruktivt samhälle utan intryck utifrån som leder till utveckling. Det är ju ett mångkulturellt samhälle som leder till att vi kommer att komma någon vart med mänskligheten och på så vis blir smartare. Komiskt sätt skulle man kunna se det som elitsamhället istället för det samhälle som nazister och rasister vill ha. Fast dem tycker tvärtom för enligt dem är arier bäst och andra som ser annorlunda ut är sämst. Bara att avsky någon pga av sin hudfärg är ju bara det helt absurt. Vem har sagt att någon är bättre än någon annan bara pga av färgen på skinnet? En logik som inte håller för vi är ju alla individer och bör bry oss om varandra för att komma någon vart. Kan dock tänka mig att hälften av dem som röstar på SD inte kan hela deras partiprogram och inte heller vet om vart dem står i invandrarfrågorna. Detta är just för att de inte orkar. Nu generaliserar jag säkert över deras väljare men något måste ju det bero på att de får så många röster. Mest troligast är att de inte är inne på de medierna där man får se SD:s sanna jag och om jag har fel så har vi fler smygrasister i landet än vad man skulle kunna tro. De har blivit mer benägna att rösta bara för att de fått en talförd partiledare. Dessutom får de många arbetslösa unga väljare som går på påståendet att det är invandrarna som själ jobben men det dem glömmer är att det finns oerhört många arbetslösa invandrare också. Det är snarare så att eftersom företag avvecklas och pensionärer jobbar allt längre som läget är som det är. Fler tycks dock vilja ha ett mer destruktivt och outvecklade konservativt samhälle. Frågar ännu en gång: “Vill man inte utvecklas som person?” . Ni väljer! Men glöm inte heller också att diskutera kring den saken. För du vill väll inte tillhöta den nygamla riktiga nollvisionen?

 

Vi lever för att svära och dricka tjära! (24 passar lagom till jul)