Man fortsätter och fortsätter och lämnar in de där förbaskade tipslapparna i tron att man ska bli rik. Visst pengar skapar inte all lycka i världen det gör det inte. Men det skapar iallafall en viss form av frihet. Därför fortsätter man och fortsätter även fast det mer känns som ett slöseri än en vinst. Men jag ger mig fan på att om man skulle sluta så skulle de rader man har gå in. Nu är det inte så att jag är spelberoende. Spelar ju bara mina stående rader på stryktipset varje vecka plus mitt jokernummer. Jag ökar ju liksom inget och börjar inte sattsa på fler spel eller ökar insattsen. Håller samma insatts samma vecka. Men ändå känns det som den eviga ironin att man tror att man kommer att vinna pengar. Fast jag tror på en ännu större ironi och säkert en med största sannolikhet och det är att jag kommer säkert att vinna en storvinst när jag är 85, sitter i rullstol och hatar allt. Då jag definitivt inte kommer ha nån nytta av pengarna. Är i gränslandet till ett kolli. Men det är väl som allt annat som går i ironinstecken. Det ska hålla på bara för att jävlas. Så enkelt är det bara. Right in your face! So don´t worry, be happy and fight back!