Varför gör vi människor som vi gör? Varför handlar vi som vi gör i olika lägen? Oftast är det väl för att vi tror så blint på det vi gör men oftast är det olika faktorer som spelar in. Man gör det man tror på känner för och tror på sig själv. Det är viktigt. Men handlingar styrs dels av en naturlig instinkt, dels av det man känner att man måste göra i en situation och dels av hjärta, självförtroende etc.. Flera faktorer kan styra dessa handlingar. Egoism, med lidande, bry sig om folk, rättvisa, sunt förnuft. Listan kan göras lång. I grund och båtten sägs det att alla handlingar är egoistiska. Det hoppas jag inte är sant men så kanske det är utan att man tänker på det. Man är liksom inte medveten om att det du egentligen gör är att gynna dig själv vad du än gör för något även fast själva handlingen inte är egoistisk. Tänker man på detta för mycket så blir man väl bara tillslut dumm i huvudet. Så vi får hoppas att detta inte är helt och hållet sant. Det bästa är att inte försöka ha förväntnigar på något eller någon för det är då man blir besviken. Fast jag tror att det till hör människans natur att ha förväntnigar på saker och ting och det sker omedvetet. Eller du lurar dig att ha det. Men personligen är jag trött på när dem saker som borde vara bland de lättaste sakerna i världen blir till nästan det svåraste som finns. Det kanske är min förväntning som hopar sig här?  Om några har en bagatellartad konflikt som de inte kan ordna till och där av inte väljer att möta upp med personerna och lösa den. Den typen av trångsynthet tröttar bara ut mig. Samma sak gäller vanliga möten som dröjer etc.. Men ibland är det bara svårt av naturen. Tänk detta: "Vissa saker blir svåra för att man gör dem svåra" Men det gäller att våga för att vinna. Även fast det kan vara svårt ibland. Naturligt? Ja kanske det?
Men jag försöker att inte ha några förväntningar på detta heller. Läs och begrunda. Det är det som gäller.

I övrigt några band som bör kollas upp: Farmarpojken Curre från Coca Carola nya projekt. Denna snubbe om nån kan texter. Glöm era Fars Winterdäck, Per Gessle, Kent, Ulf Lundell osv.. Vad dem nu heter. Detta är en ren spark i skevet på namnet Hästpojken också. Punk med omtanke i mörkret. Bättre kan det nästan inte bli. Jo det kan det men detta är snor bra det med.
Tyskarna Rasta Knast som med en total omskriven ripp off på gamla klassiska Asta Kask öeverer skön trall vänlig punk på tyska med viktiga poänger. Det går att få det att låta nice på tyska med. Bör höras omgående om inte gjorts tidigare. Håll till godo!