Jag vet inte vad det är med mig men jag och knivar går helt enkelt inte ihop ibland. Det kan inte gå ett år ens och jag måste lyckas skära mig på dem några gånger. Idag var inte ett undantag då jag råkade ut för denna rackare. Det var dessutom mycket klantigt då jag kände efter i diskhon när jag diskade och kom åt bladet. Så var det fixat med ett skarsår på pekfingret. Men ja det var inte så stort så jag klarar och överlever med råge. Men jag glömmer inte den gången jag lyckades skära av mig en bit på toppen av vänsterhandens tumme. Det var många som sa att det skulle behövt sys men ja det gjorde jag alrdig och det är inte något fel på tummen idag. Men den gången blödde det rejält. Idag blöde det knappt.

Se upp! Samhället kan vara mycket vasst där ute!