Idag har jag varit och fixat så att mobilen fungerar igen. Det var sim-kortet som var paj. Men det är skönt att det är fixat och jag behövde inte pröjsa något för det heller så det känns hur bra som helst. Man är ju rätt lätt isolerad utan mobil särskilt om man tagit bort sin fasta telefoni också. Tyckte det var helt meningslöst att ha fast telefoni då dem flesta jag ringer till ringer jag med mobilen och att dem flesta som ringer mig ringer på mobilen. Men usch vad det då känns jobbigt att vara utan telefon i nästan 4 hela dagar. Man bara undrar hela tiden vem som kan tänkas att ha hört av sig? Men man försökte intala sig att det var skönt en stund och då kändes det bättre iallafall i några timmar. Men man blir påmind av hur beroende man är av kommunikation i det här samhället vi lever i. Hur gjorde dem för liksom? Hur klarade dem sig utan telefoni? Mycket bättre än vad vi klarar oss nu emellanåt kan jag tycka. De slapp iallafall vara med om mycket onödigt och bara behövde koncentrera sig på det dem behövde och hade framför sig. Så är det ju inte riktigt nu för tiden. Man ska vara med över allt osv.. Missar du något så missar du allt i princip. Så är det för en del iallafall. Men inget blir egentligen bättre av det. Man kan inte vara med överallt. Nöj dig med vad du gör istället och njut ibland av att koppla av.