En duva satt på en gren och funderade på tillvaron; A pigeon sat on a branch reflecting on existence (2014)

  Sam (Nils Westbom) och Jonathan (Holger Andersson) säljer skämtartiklar vilket inte visar sig gå särskilt bra. De tycks under filmens resa hamna i en hel del udda sammanhang vilket får dem att fundera kring livets stora gåtor. Detta pågår samtidigt som livet har sin gilla gång runt omkring och det får vi vara med att ta del av t.o.m. när självaste Karl XII gör ett besök. Ibland kan man bara behöva var med och se vad som händer.

 

  Denna Roy Andersson regisserade film använder sig av enkelkameraperspektiv allt för att göra oss till riktiga åskådare av vad som sker. Det hela är ett genidrag då det blir ganska enkelt och avskalat vilket gör den som tittar till riktiga iakttagare samt åskådare av vad som egentligen sker. Scenerna följer för det mesta huvudhandlingen men rör sig också som en del helt fristående från den även om också dem har en del kopplingar till varandra. Många av scenerna bygger på triviala saker som vi kanske inte tänker på i vår direkta tillvaro och på så vis blir dem också rätt komiska på sina egna lilla små sätt. En av dem roligaste scenerna är när Karl XII dyker upp och riktigt gammalt möter nytt och kontrasterna mellan nutid och dåtid får spela sitt spratt. Det blir också roligt när en person står och berättar om varför just han är i frisersalongen. Många scener är bra men dessa sticker ut något. Ljuset är också mycket stilrent och snyggt vilket skapar en mycket bra bild och det bidrar till att man känner sig med i scenerna på ett speciellt sätt. Den svaga användningen utav musik gör också att stämningen blir speciell och man känner av det lite dystra och melankoliska i tillvaron. Skådisarna är bra och det känns som om Nils Westbom och Holger Andersson har jobbat ihop ett tag. Båda har i alla fall varit med i den svenska filmen Du Levande från 2007. Båda är övertygar i sina roller. Nils som den lite mera buttra och grinige fast ändå livsglade Sam och Holger som den lite mer ”rakt på sak” och ”tar dagen som den kommer tjuriga” Jonathan. Man måste också se Viktor Gyllenberg som Karl XII och Jonas Gerholm som löjtnant. Det är en fröjd för öga och öron. I övrigt så är hela filmen ett intressant begrepp och får en att tänka kring tillvaron. Vad tar man för givet? Vad betyder allt som sker? Min tolkning av temat är att vi människor bör tänka på att vara lite snällare mot varandra och inte vara rädda för att stanna upp och tänka på vad det egentligen innebär med allt vi ser och gör. Det kan dock vara lättare sagt en gjort. Du bör dock se denna film mer än en gång för det kan vara svårt att hänga med stundtals men jag lovar att det klart är värt det. Betyg då? Den kan vara en 4/5 men jag är inne lite på 3,5/5. Svårt att säga när den är bra samt udda. Jag sätter 4/5 just därför.

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0