Road Trippin' - Jag vill stagediva del. 26

Den är skön den känslan när man är på väg och reser bort. När man vet att ett äventyr är på gång och man får ta del av härligt sällskap på vägen. Att bo ihop ett gäng på 16 personer och åka skidor ihop. Det är fan balsam för själen. Utflykter och äventyr i grupp det för människor ännu närmre varandra. Det blir intimt på något sätt att bo ihop och ta del av allas personligheter. Mycket finns att ta del utav och uppleva och upptäcka. Tillråga på allt får man dessutom åka skidor på det. Det är en oerhört skön känsla att kasta sig ner för backen och svänga åt höger och vänster och har man dessutom finslipat tekniken på några år ja då känns det lite mer som om man studsar lite när man åker. Man känner smidigheten i svängarna och farten går upp. Jag stormtrivs. Underbart är ett undermåligt ord. Man får dock stå ut med att det kan vara kallt och att det snöar eller blåser eller allt samtidigt men det gör bara att man får känna på att man lever och det gör ju definitivt ingenting för då vet man att man lever.


Under årets skidresa har man hunnit med att åka en hel del nedfarter gröna-svarta. Grön är lätt. Svart är svårt. Man har också druckit lite öl, bastat i två timmar ( 1 timme vardera på två kvällar vilket är rekord för mig), spelat poker, ätit god mat samt våfflor, hållit på att inte få loss bilen och få ta del av spontana upptåg samt klockrena citat. Hela resan har dessutom gud varit med oss i alla fall om man får tolka adventistläran. Adventist lärans principer bygger på att tyda, enligt dem då, Guds sätt att tala till en. Detta går till så att om man t.ex. pratar om en nyckel och går förbi en bok som det står nyckel på så ska det hända något gällande nycklar om man nu vill tro på det och är religiös. Deras exempel i Missionären 10/2012 lyder dock att om man åker bil och råkar köra över på andra sidan för en stund och hinner styra till sin sida av vägen innan man möter en bil vars förare är förbannad över att man låg på fel sida och har nedvevat fönster ropar “gris” och man svänger hörnet och råkar köra på grisen så lyckades man inte tyda Guds språk. Oerhört långsökt om man frågar mig. Det hela verkar oerhört stört och låter mer som en viss slump. Man kan nog kalla det ett konstigt tillfälle. Men det är lustigt när sådana saker sker. Som i torsdags då jag hade falukorv och makaroner i matlåda. Arbetskollegan som kom och satte sig efter mig hade också falukorv i matlådan och den som kom efter han hade också det. Sedan kollade han vad det var för mat i någon skola den dagen och kors i taket det var falukorv och makaroner. Oerhört tröttande. Men nu vet jag vad det meddelandet från Gud innebar och det var att vi skulle få korv med bröd på jobbet på fredagen. Är det inte allsmäktigt så säg?


Kan berätta om när jag inte höll att få upp bilen till stugan. Den stod där parkerad i väldig lite nedlutning med fören neråt på Lindvallens byparkering. Det fanns ingen bil till höger, ingen bakom och ingen inom ungefär tio meter åt vänster. Jag börjar backa och kommer en bit innan den börjar slira. Vilket var konstigt eftersom det såg ut att vara isfritt när vi kom på torsdagen. Åtminstone var det sandat och grusat där jag ställde bilen. Körde fram lite grann för att sedan backa igen och kom lite längre bakåt innan den började slira igen. Nu hade jag dock kommit så långt bak att jag tänkte att jag kunde köra framåt och svänga runt och valde då att svänga runt åt vänster för att åt andra hållet stod bilar snett bakåt som jag inte skulle kunna svänga förbi. När jag då kommit runt så börjar bilen glida och glider mot bilen som står längre bort åt vänster och jag bromsar och lyckas stanna bilen så att den bara är någon decimeter från den andra med hörnet av ena backspegeln. Man höll på att sätta hjärtat i halsgropen. Vad göra nu. Dra i handbromsen gå ut och kolla det exakta läget. Inser att jag kan backa och gira ifrån den andra bilen vilket jag gör. Ställer sedan ratten rakt och kör upp rakt från den. Jag är loss och lättad. Av min förvåning att döma är jag sedan först upp till stugan då vi var 5 stycken som gick för att hämta bilar samtidigt och att mitt lilla äventyr tog åtminstone minst 10 minuter.

 

Här kommer lite citat och vinklingar från resan.
“Har personen politiska ambitioner” jag i en personfrågelek som första fråga.
“Är personen homosexuell?” åter igen jag som första fråga. Båda var vägledande för resten av frågorna. De anklagade mig för att vara synsk efter detta.
“Det finns ingen sannare glädje än den riktiga glädjen av att mona” våran bils konstaterande efter att en i sällskapet som man inte skulle kunna tänka sig att han skulle mona gjorde det.
“Du vet att jag är en kille som inte kan göra flera saker efter varandra” Magnus.
“Jaaaaaaaa” fråga Bertil citerades flitigt med den frasen.
Otaliga citat med Bamserösten, sa Richard.
Otaliga citat från en känd Lasse Åberg-film var av “Oj, oj, oj, oj, oj” nog förekom mest.


Avslutar med: “Richard du har aldrig haft några hästar hemma” “Nej, jag har släppt mina hästar fria”


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0