Syndabock - Jag vill stagediva del. 34

Lyssnade för några dagar sen på del 1 av en Filter-dokumentär som presenteras i deras podcast (finns att ladda ner på I-tunes). Den heter ”Utan min dotter”. I denna dokumentär får vi följa ett pars kamp att få tillbaka vårdnaden om sitt barn samt kampen mot att slippa bli fällda för misshandel av sitt barn. I brist på kunskap och bevis så pekar allt på (vad den bristande kunskapen visar) att de ska åka fast för misshandel genom ”shakingbaby-syndrome” och ingen i rätten tycks vilja lyssna på att det som kan ha orsakat det hela är att fadern råkat trilla över babyn. Det är det som låter mest troligt med tanke på hur detta par verkar vara som personer etc. Nog för att dokumentären handlar om det man får följa i handlingen så tycker jag att den också handlar om samhällets jakt på syndabockar. Man vill så gärna att det ska vara värre än det kanske är. Någon måste ställas till svars. Jag funderar då på hur många oskyldigt dömda människor det kan finnas i världen just bara för att samhället kräver en syndabock. Det troliga här är eller som jag tänker är att det är jobbigare att leta rätt på alla fakta och på så vis får samhället sin skyldige. Människan har en förmåga att välja bort det som tar tid. Frågan är då att är det inte värt att lägga ner allt jobb som krävs istället för att förstöra ytterligare ett liv? För blir man dömd som barnmisshandlare så är man inget värt i samhället. Inte bara det förresten eftersom det finns väldigt många brott man inte blir förlåten för. Det stör människors bild och samhälle man vaggats in i. Man ska sköta sig och människorna som aldrig åkt in för något är inte så inbjudande mot brottslingar som suttit sin tid. Kan dock inte klandra för en del brott men har man avverkat ett straff så har man. Många pekar hellre och säger/tänker: ”Jag sköter mig minsann. Jag vill inte beblanda mig med dig. Du ser så kan det gå”. De flesta som tänker så har aldrig tänkt längre om hur det är att vara människa. Hur lätt det kan vara att trampa i klaveret. Livet är till för att lära sig och på vägen gör vi snedsteg. Det är lättare att göra konstiga saker än vi tror. De flesta kan lära sig det mesta och de gäller att praktisera det man lär sig för att det ska sitta och i övrigt gäller sunt förnuft. Finns ju en hel del saker som man bara inte gör. Även där finns ju det vi inte kan styra över nämligen att vi människor är komplexare än vi tror och därför är det lättare att säga ibland än att i själva verket praktisera. Men jag är oerhört trött på den där svart på vitt grejen och den är även det ständiga letandet efter syndabockar en del utav. Gör ditt jobb och se till att vara lite öppen för att alla förklingar kan vara en rimlig förklaring. Det hela beror på vilka ögon man har. Jag lovar att det kommer att vara värt det i jakten på en bättre värld. Eller är det roligare med blod och syndabockar? Man kan fråga sig då vem det är som blir en syndabock?


Kommentarer
Postat av: sandra - 3 barns mamma <3

Usch! Jag hatar sådana här berättelser. Får så ont i magen och hjärtat skär. Man vet aldrig vad som är sant. Finns många fal då föräldrarna inte har varit de som orsakat skadorna men mesta dels är de som gjort det. Jag har så lite förstående för de som verkligen skakar sina bebisar. Man vet ju hur ömtåliga de är och ja det är jobbigt att ha barn. Men barn är inte jobbiga för att djävlas med en, de gör det de gör för att överleva. Vilket så m ånga föräldrar glömmer bort eller aldrig fått lära sig. Jag anser att det borde vara en psykologisk utredning på alla innan man skaffar barn, det skulle förhindra så mycket barn misshandel och bråk och även mord. Har inte hört denna podcast men ska göra ett försök. Har så svårt för att höra eller se barn råka illa ut :(

Svar: Ja visst är det läskigt och inte helt lätt att veta vad som är rätt eller fel och vad som stämmer. I detta fall finns det fakta och ökande forskning som tyder på att föräldrarna kan ha rätt. Det jag vill komma åt i detta fall är att människan hela tiden söker sig till genvägar och i jakten på det skiter i att sätta sig in i vad det hela egentligen handlar om. Det är som man hellre vill hitta nycklar och mallar som ska passa in i alla sammanhang i stället sätta sig in i att varje fall helt och hållet. Konsekvensen av det blir också att samhället får sina syndabockar som man hela tiden så gärna vill ha. Det känns långt ifrån rätt.
Ha det super nice!

Kramar!!
Rille

2015-07-25 @ 18:24:33
URL: http://www.mammansandra.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0